- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
380

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vanadin - Vanadinsyrad ammoniak - Vanillin - Varek - Vaselin - Vatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

Vanadinsyrad ammoniak—Vatten

kommer allmänt utbredt i naturen,
i flytande, fast eller gasformigt
tillstånd, utgör eii hufvudbeståndsdel
af växter och djur samt finnes
äfven i bundet tillstånd, såsom
kristallvatten, i många mineral.
Vattnet bildas genom förbränning af
vätgas i syrgas eller luft och uppstår
genom förening af 2 vol. vätgas
med 1 vol. syrgas, hvarvid 2 vol.
vattenånga bildas. Då vigterna på
lika vol. vätgas och syrgas förhålla
sig som 1:16, består vatten af ’/9
väte och 8/9 syrgas, eller (i ’%) af
11,186 % väte och 88,864 % syre.
Rent vatten har hvarken lukt eller
smak, är i tunna lager färglöst, i
tjockare lager blåaktigt. Dess eg.
v. ärl. SmptO°. Kpt 100°.
Vattnets största täthet är vid + 4°.
hvilket är af största betydelse,
emedan, vid afkylning af vattnet i sjöar
under vintern, det till 4- 4° af kylda
vattnet sjunker till bottnen, der det
således icke kan frysa, och om
vattnet vid ytan af kyles under 4- 4°,
sjunker det icke, utan flyter såsom
lättare ofvanpå, tills det fryser och
med ett täcke af is öfverdrager det
tyngre vattnet. Vid -f- 4° väger 1
kub.-cent. vatten 1 gr. Vattnets
specifika värme är 1 och större än
något annat ämnes. Till följd deraf
kan vattnet magasinera betydliga
mängder värme, utan att deraf
upphettas så starkt som andra kroppar,
hvilket är af största betydelse för
fördelningen af värmet genom
hafsströmmar. Vid 0° öfvergår vattnet
till det fasta aggregationstillståndet
och bildar is, som i fall den får
ostördt bilda sig anskjuter i
kristaller under formen af sexsidiga
prismer. Vid starkt tryck sänkes
vattnets fryspunkt under 0°, och man
kan derför genom prässning göra
is flytande. Enligt försök lär is
smälta redan vid —18°, om den

valens är ovanligt växlande. Dess
högsta syrsättningsgrad,
vanadinsyre-anhydriden V2 O5, bildar
diamant-glänsande, mörkröda prismer.
Hydratet är en tämligen stark syra,
som med baser ger vanadat 1.
va-nadinsyrade salter, hvilkas
sammansättning motsvarar de trenne fos*
forsyrornas salter, med hvilka
vana-daten till en del äro isornorfa. Af
dessa salter är
ammoniumvana-datet 1. vanädinsyrad ammoniak
Vigtigast. Det har sammansättningen
NH4VO3, är således ett
metävana-dat och bildar små färglösa, i vatten
svårlösliga, i mättad salmiaklosning
olösliga kristaller. Det användes
f. n. till anilins vartfärgning. —
Priset är 80 kr. per kilo (vanädinsyrad
ammoniak). En i Sverge anlagd
fabrik för tillverkning af detta salt
är nu nedlagd.
Vanädinsyrad ammoniak. Se

Vanadin.

Vanillm, vaniljens aromatiska

rcHO(i)

beståndsdel, C6 H3{OCH3{3), kan

erhållas, om vanilj utdrages med
alkohol eller eter, genom oxidation af
eugenol med kaliumpermanganat
eller af koniferin med
kaliumdikromat och svafvelsyra. Syntetiskt kan
vanillin framställas genom inverkan
af kloroform och natron på
guaja-kol. Vanillin bildar färglösa, fina
kristall nålar, söm hafva en intensiv
lukt af vanilj. Smpt 81°, kpt 285°.
Det sublimerar utan sönderdelning,
löses i 90 del. vatten af 14°,
reagerar surt och ger med
järnkloridlösning en blå vätska, Vanillin
förekommer till 1,5—2,5 % i vanilj.
— Priset 1 kr. per gr.

Varek, aska efter brända
tångarter, användes till beredning af jod.

Vaselin. Se Bergolja.

Vatten, H2 O, vätets oxid, före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free