Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyrosin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Uranglas—Ultramarin
60 del. svafvel samt derefter
tvättar och slammar den glödgade
produkten. Kiselultramarinet beredes
på samma sätt som
sodaultramari-net, endast med den skilnad, att
5—10 % kiselsyra tillsättes
blandningen. Kiselultramarinet har en
rödaktig färgton och är en emot
svagt sura vätskor mer beständig
färg än de bägge andra slagen, af
hvilka sodaultramarinet har
intensivare färg. Ultramarin är ett
lazur-blått pulver med ren färgton. Det
förändras ej af alkaliska vätskor,
men sönderdelas deremot lätt och
under utveckling af svafvelbunden
vätgas, då det kommer i beröring
med syror, äfven mycket svaga, t.
o. m. surt reagerande salter, t. ex.
alun. Det har stor användning till
färgning af papper och tapeter, i
tygtryck och till borttagande af gul
färg på socker, stearinsyra,
pappersmassa o. d. Den årliga
produktionen uppskattas till 30 mill. kilo.
Hufvudproduktionsorten är
Nurnberg. Ett med ultramarinet lika
sammansatt mineral, lapis lazuli,
som förekommer i norra Asien, har
sedan äldsta tider varit bekant och
användt såspm en högst dyrbar
målarefärg. Ar 1822 lyckades
Gme-lin att med konst efterbilda detta
naturliga ultramarin, och 1828
tillverkades det i stor skala.
Umbra, brun färg, som utgöres
dels af en med järn- och
mangan-oxidhydrat bländad lera, dels af ett
slags brunkol (kölnisk umbra).
Underklorsyra, C1O2, en
syrsättningsgrad af klor, uppkommer
vid inverkan af koncentrerad
svafvelsyra på klorat. Den bildar en
gröngul gas, med obehaglig,
genomträngande lukt samt exploderar lätt
vid upphettning eller beröring med
oxiderbara ämnen. Genom
afkylning kan underklorsyran förtätas
till en högst explosiv, brun
vätska. Underklorsyran är ingen syra,
ger in^a salter och bildar med
alkalier blandningar af klorsyrliga och
klorsyrade salter.
Undersalpetersyra, NO2,
bildas genom direkt förening af
qväfoxid med syrgas och vid
upphettning af de tunga metallernas nitrat.
Den är en rödbrun gas, hvars eg. v.
vid lägre temp. motsvarar formeln
N2 04, vid högre NO2. Genom
afkylning kan gasen förtätas till en
gul vätska, kpt 22°, eller till
färglösa prismer, smpt —10°.
Undersalpetersyran är i gasform mycket
frätande och farlig att inandas,
angriper häftigt lungorna och färgar
huden citrongul. Den är ingen
syra och bildar med baser nitrat
och nitrit.
Undersvafvelsyra, H202S204,
en af svaflets syror, hvars
mangansalt uppstår, om svavelsyrlighet
inledes i kallt vatten, hvari man
uppslammat pulveriserad brunsten
(man-gansuperoxid). Syran är i fritt
tillstånd en sur och sirapstjock vätska,
som med baser ger i allmänhet
lättlösliga och kristalliserande salter.
Hvarken sura salter eller
dubbelsalter äro kända, oaktadt sy*an
enligt formeln är en tvåbasisk syra.
Anhydriden är okänd.
Undersvafvelsyrlighet, en af
svaflets syror, är icke bekant i
fritt tillstånd, utan endast i form
af salter, hyposulfit (se d. o.), hvilka
ha sammansättningen
MS 1 S(>
Ungue’ntum, Salva, benämning
för en mängd till yttre bruk
afsedda farmaceutiska preparat.
Uran, ett af Klaproth 1789
upptäckt metalliskt grundämne, som i
naturen förekommer i förening med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
