Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qväfve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Risglas. Se Alabasterglas.
Rochellesalt [råsjä’ll-],
Seignettesalt, Kalium-natriumtartrat 1.
Vinsyradt kali-natron,
C4H4O6KNa + 4H2O,
erhålles genom mättning af renad
vinsten med sodalösning och bildar
stora, färglösa prismer, som lätt
lösas i vatten. Det användes som
lindrigt afförande medel.
Rodan 1. Svafvelcyan, en
sammansatt radikal, CNS, som med
väte ger en stark syra,
rodanvätesyra 1. svafvelblåsyra, CNSH, samt
med metaller rodanmetaller 1.
rodanurer och rodanider. De senare
äro i allmänhet lösliga i vatten.
Dock äro qvicksilfver-, silfver- och
kopparsalterna svårlösliga eller
olösliga. Järnrodaniden utmärkes af
sin intensiva, blodröda färg, hvaraf
namnet (af grek. rodo’s, röd).
Rodanammonium, NH4SCN,
erhålles genom inverkan af kolsvafla
på ammoniak och upphettning af
produkten,
ammoniumsulfokarbamat, till 105°, då den sönderdelas i
rodanammonium och svafvelväte:
CS2 + 2NH3 = H2NCS2NH4
H2NCS2NH4 = NH4SCN + H2S.
Derpå har man grundat en
industriel metod för tillverkning af
rodanammonium och produkter deraf
(se Wurtz, »Dictionnaire de chimie
puré et appliquée», suppl. s. 594).
Saltet bildar stora, färglösa och
lättlösliga prismer. Upphettas dess
lösning med kalk, erhålles ammoniak
och rodankalcium, som med
kaliumsulfat ger gips och rodankalium.
Smältes sedan rodankalium med
oxidfritt järn, bildas svafveljärn och
cyankalium samt vid massans
utkokning blodlutsalt (gult):
6KCN + FeS = K2S + K4Fe(CN)6.
Rodankalium, KSCN, bildas
genom direkt förening
(sammansmältning) af cyankalium med
svafvel eller genom smältning af 46 del.
vattenfritt gult blodlutsalt, 17 del.
kaliumkarbonat och 32 del. svafvel
samt massans kokning med sprit.
Vid lösningens afsvalning
utkristalliserar saltet i långa, salpeterlika,
färglösa prismer, hvilka under stark
temperatursänkning äro lättlösliga i
vatten. Saltet användes på
laboratorierna som reagens på
järnoxidsalter, hvilka deraf färgas blodröda.
Rodium, sällsynt, af Wollaston
1803 upptäckt metalliskt
grundämne, som i naturen åtföljer platina.
Det är en hvitgrå, mycket hård
metall, ytterst svårsmältlig, eg. v. 12,1,
förändras icke i luften vid vanlig
temp., men oxideras vid glödgning,
isynnerhet i fint fördeladt tillstånd.
Rent rodium är olösligt i alla
syror, t. o. m. kungsvatten, men kan
fås i lösning, om det smältes med
kaliumdisulfat eller blandas med
koksalt och upphettas i klorgas.
Metallens atom vigt är 104 och tecknas
Rh. I sina kemiska förhållanden
liknar denna metall mest iridium.
Den användes till spetsar på
guldpennor.
Rofolja, en icke torkande, fet
olja, som erhålles genom prässning
af fröna utaf Brassica Napus, B.
campestris m. fl. växter (fam.
Cruciferoe). Utbytet är ungefär
30-40 %. Rofolja är gul eller gulgrön,
tämligen tjockflytande, har till en
början mild smak, men erhåller vid
förvaring vidrig lukt och smak.
Den användes som maskinsmörja,
till tvål, inoljning af ull och läder
m. m.
Rom, bränvin, som i Vestindien
erhålles genom jäsning af
sockermelass och destillation. Rom är
färglös, men antager genom lagring
i träkärl eller till följd af tillsatser
brun färg och utmärkes af en
egendomlig arom. En stor del af handelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
