Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Järnalun—Järnlegeringar
Järnets at. v., som betecknas Fe
(af lat. ferrum), är 56. I sina
for-eningsförhållanden är järnet ett
två- och treatomigt element. I
svafvelkis, FeS2, kan man antaga
fyr-atomigt järn. Endast i den högst
obeständiga järnsyran är det sexatomigt.
Föreningar af tvåatomigt järn kallas
/erro-föreningar, af treatomigt
ferri-föreningär.
Järnet och dess föreningar
befordra förökandet af röda blodkroppar
och användas derför i medicin vid
anämi. Långvarigt bruk deraf
medför benägenhet för kongestioner och
blödningar, för stora doser
åstadkomma förstoppning. Efter
intagning af järnpreparat färgas
exkre-menten svarta af svafveljärn.
Järngasens spektrum utmärkes af ett
utomordentligt stort antal linier,
hvilka motsvara större delen af de
fraunhoferska linierna i solspektret.
I Sverge tillverkas årligen, vid 197
masugnar, nära 430 mill. kilo
tackjärn.
Jämälun,KFe2SO^ + 12H2O,
kalium-ferrisulfat, kristalliserar i
färglösa oktaedrar ur de blandade
lösningarna af ferrisulfat och
kaliumsulfat. Ammonium-järnalun, som
innehåller NH4 i st. f. K, användes
i färgerier.
Jämbéta, en ferriacetat
innehållande lösning af ferroacetat, erhålles
genom lösning af järn i träättika
och användes som betningsmedel
vid svartfärgning.
Järnblåsyra, ferrocyanvätesyra.
Se Blodlutsalt.
Järn galvaniseradt. Se
Förzinkning.
Järnj O dur, Ferrojodid, Fe J 2,
erhålles genom inverkan af jod på
järn vid närvaro af vatten och
lösningens afdunstning tillsammans
med järntråd. Järnjodur bildar
gröna kristaller och användes, i
blandning med mjölksocker, till
medicinskt bruk.
Järnklorid, Ferriklorid, Fe Cl,
eller enligt gastätheten Fe2 Cl6,
bildas genom inverkan af klorgas på
järn och erhålles då i svarta, tunna
kristallfjäll, som deliquescera i
luften. Den ingår i de ångor, som
utdunsta från vulkaner, och ger
genom inverkan af het vattenånga
upphof till de särdeles vackra
kristaller af järnglans, hvilka träffas
på springor i vulkaniska bergarter.
Vattenhaltig järn klorid erhålles
genom lösning af järnoxid i saltsyra
eller järn i kungsvatten och
lösningens afdunstning. Den bildar en
brun kristallmassa, som löses i både
vatten, alkohol och eter. Såväl
vattenlösningen som
alkohol-eter-lÖsningen användes i medicin.
Järnklorur, Ferroklorid, FeCl2
eller Fe2 Cl4 enligt gastätheten,
bildas vid inverkan af klorväte på järn.
Med vattenfritt klorväte erhålles en
hvit, kristallinisk massa, som vid
rödglödgning smälter och sublimerar.
Med saltsyra fås den vattenhaltiga
järnkloruren i gröna kristaller,
Fe Cl 2 -f 4H2 O. Den användes, i
vatten- och spritlösning, såsom
läkemedel.
Järnlaktät. Se Mjölksyra.
Järnlegéringar. Af järnets
legeringar med andra metaller är
manganjärnet 1. ferromangan
Vigtigast, hvilket erhålles genom
smältning af järnmalm, manganmalm,
kalk och kol. I handeln komma
numera legeringar med 20—80 %
mangan. De äro stålgråa till
silfverhvita, kornigt kristalliniska,
ganska hårda och spröda samt användas
vid tillverkning af bessemer- och
martinstål, såsom medel att
reducera under processen bildade
järnoxider. Legeringar af järn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
