Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gips ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Gips—Olas
i låsta skåp. —• Jfr Orfila, »Traité
des poisons» (1826), Husemann
Th. & A. »Handbuch der
toxico-logie» (1862), Burness and Mavor,
»The specific action of drugs» (1874),
Dragendorff, »Die gerichtliche
che-mische ermittelung von giften»
(1876), och Classen, »Handbuch der
gerichtlichen chemie» (1881).
Gips. Se Kalciumsulfat.
Glas, en smält, homogen och
genomskinlig blandning af silikat,
hufvudsakligen kalcium-,
natrium-och kaliumsilikat, men äfven andra
och någon gång borsyrade salter.
Kalciumglas är ganska
svårsmältligt, har stark glans och stor
hårdhet, natriumsilikat är lättsmält,
kaliumsilikat svårsmältligt.
Magnesiumsilikat är mycket
svårsmältligt. Järnoxidulsilikat (ferrosilikat)
är lättsmältligt och har grön färg,
som dock kan upphäfvas genom
oxidationsmedel,. hvarvid
ferrisili-kat, som är gult och vida mindre
intensivt färgadt, bildas. Blysilikat
är lättsmält, har hög egentlig vigt och
stark ljusbrytningsförmåga, men
angripes lätt af syror. De vanliga
glassorterna äro blandningar af dessa
silikat och kunna indelas i:
A. bly fria glas:
1. spegelglas, hvitt hålglas,
kronglas;
2. fönsterglas, ordinärt flask-
glas;
B. blyhaltiga glas:
1. kristallglas, till slipade fö-
remål och hålglas;
2. flintglas, till optiska ända-
mål;
3. strass och emalj.
Spegelglas utgöres af kiselrikt
kalciumglas och kaliglas (bÖhmiskt
glas) eller natriumglas (franskt glas)
samt närmar sig formeln R2Si3O7.
Fönsterglas är rikare på
kalcium-silikat, innehåller mindre kiselsyra
och motsvaras någorlunda af
formeln R2Si205 eller K2 SiO3
(E = Na,’/2Ca). Mer eller mindre
aluminium- och järnhaltigt, derför
grönt eller brunt, glas, s. k.
butelj-glaSj användes till buteljer.
Kristallglas, som användes till prismer
på ljuskronor, till slipadt hålglas
o. d., är en kiselsyrerik blandning
af kalium- (stundom äfven natrium-)
glas och blyglas. Flintglas håller
ännu mer blyglas och användes till
linser, prismer o. d. Strass, som
begagnas till konstgjorda ädelstenar,
motsvarar ungefär formeln
K2Si2O5 + 3PbSi2O5.
Dermed nära beslägtad är emalj
(s. d. o.). Sammansättningen af
olika glassorter ses af tabellen å
följande sida.
Glasets eg. v. varierar efter
sammansättningen :
fönsterglas 2,64
buteljglas 2,73
kristallglas 2,9—3,o
flintglas 3,8—5,4
Kåämnena för beredning af glas
äro:
kiselsyra, järnfri qvarts eller
qvartssand. Järnhaltig qvartssand ger
färgadt glas;
soda, vattenfri, kalcinerad;
pottaska, renad eller rå, allt efter
glasets beskaffenhet;
kalk, ren kalksten eller slammad
krita;
mönja, fri från koppar;
arseniksyrlighet och brunsten, för
oxidering af ferrosilikat till fer-
risilikat.
Dessutom tillsättas Skärfvor och
affall af glas, på det materialen må
sammansmälta vid lägre temperatur
och till följd deraf ej så mycket
alkali må förflyktigas.
Ingredienserna sammanblandas noga i
pulveriseradt tillstånd och smältas i
omsorgsfullt tillverkade deglar af eld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
