Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Linköpings Stiftsbibliotek förvaras Swedenborgs märkliga projekt
till en »Machina Volatilis et Dædalea», d. v. s. ett aeroplan. På
bilden ses det snett uppifrån. Det är tänkt att framdrivas med ett par
»luftåror», men Swedenborg betvivlar själv möjligheten därav, då
därtill skulle fordras mera kraft och mindré tyngd än som finns i
en människokropp.
de vackra, blå eller brokiga »ostindiska» serviser, som det
på 1700-talet hörde till god ton att äga. Åtminstone skulle
man ha ostindiskt till de allt vanligare exotiska dryckerna
te, kaffe och choklad och till de uppskattade, med arrak
och citroner bryggda bålarna.
Med de ostindiska skeppen reste emellertid inte bara
supercarger och sjömän. Linné sände ut sina apostlar i
världen med dem för att samla kunskaper och skicka
hem nyttiga och märkliga frön och skott, pressade växter
och uppstoppade djur, snäckor och mineral och underliga
vapen, redskap och husgeråd från fjärran och okända
folk. Pehr Osbeck hemförde stora samlingar från Kina
innan han som prost i Laholm skrev en utmärkt och
allsidig beskrivning över sitt prosteri. K. P.
Thun-berg var den första europeiska naturforskare, som
lyckades intränga i det för utlänningar hermetiskt stängda
Japan. — Och en av tidens kvickaste pennor,
skeppsprästen Jakob Wallenberg, gjorde de ostindiska resorna
fruktbara även för den svenska skönlitteraturen med
»Min son på galejan», som delvis parodierar de lärda
naturforskarnas upptäckarenit.
Det är märkligt att se, hur den stora, vida världen på
detta sätt öppnas för svenskarna under Nyttans spira.
Det är ingen tillfällighet, att Linnés lärjunge Solander är
med, när Banks åt engelska kronan förvärvar en ny
världsdel, Australien, eller att hans kollega Sparrman
följer James Cook på hans upptäcktsfärder i Stilla
Oceanens okända övärld för att sedan på egen hand
genomströva Sydafrikas av hottentotter och buschmän
bebodda vildmarker. Två namn måste ännu nämnas i
detta sammanhang: Forskål och Hasselqvist, som båda
offrade sina liv under forskningsresor i främre Orienten,
men vilkas resultat ändock genom Linnés försorg
kom-mo vetenskapen och Sverges heder till gagn.
Var icke detta en storhetstid för Sverge, lika god som
någon tidigare? Var det icke som ett under, att så många
bedrifter, som hela världen måste taga kännedom om,
under loppet av några årtionden utfördes av sönerna till
den generation, som kämpat och lidit nederlag under
Karl XII?
Det var kanske inte så underligt. Det var samma slags
folk som det, vilket stått sina prov och övat sina krafter
under stormaktstiden. Det var i vissa fall rent av samma
människor.
Emanuel Swedenborg, den gamle biskop Svedbergs
son, vilken som ung studerat i Olof Rudbecks Uppsala,
hade som man trängt djupt in i den nya,
naturvetenskapliga världsbild, som uppbyggts av Leibnitz och Newton.
’ Med den följde oanade möjligheter till mekaniska
nyskapelser, icke längre byggda på fantastiska hugskott, utan
på en matematiskt noggrann kännedom om lagarna för
kropparnas rörelser och inbördes förhållande, för de stora
naturkrafternas lagbundna verkningar i det största som i
det minsta, i planetsystemen som i vattendroppen. När
Swedenborg uppgjorde förslag till en flygmaskin och en
undervattensbåt, byggde han ej längre på falska analogier
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
