Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Den helige Franciskus (på en altartavla från 1500-talets början, fordom
tillhörig Danvikens kapell i Stockholm, numera i Nationalmuseum) visar helgonet
i det ögonblick då han enligt samtida vittnesbörd »stigmatiseras», d. v. s. på ett
övernaturligt sätt på sina händer och fötter får mottaga sår av samma art som
dem Jesus bar på korset. Inom den katolska världen anses detta under ha
inträffat flera gånger, t. o. m. i vår tid. |
TIGGARMUNKARNA
För den romerska medeltidskyrkan inträdde med
1200-talet en brytningstid, som i sinom tid — längs olika linjer
— ledde fram till reformation och motreformation, till
hela den nya ställning, kristendomen i Västeuropa intog
vid nyare tidens början.
Ett av de märkligaste tecknen på denna nya rörelse är
uppkomsten av tiggarmunkarnas ordnar. Såväl
franciskanernas som dominikanernas brödrasamfund
uppkom-mo i södra Europa som reaktion mot kyrkans och
klostrens förvärldsligande. Ty icke blott den mäktiga
påvekyrkan hade alltmera indragits i en krass och förvildad
kamp om det världsliga herraväldet, framför allt över
det rika, men i många småstater splittrade Italien. Även
klostren, t. o. m. sådana som tillhörde de yngsta
reformerade ordnarna, drogos alltmera in i strider om makt och
gods. De måste ju, för att kunna försörja sina medlem-
mar och utöva sina barmhärtighetsverk, skaffa sig
jordegendomar. Ju större och berömdare ett kloster blev, dess
rikare donationer erhöll det. Men ju större jordägare det
blev, dess mer drogs det in i intressegemenskap och
konkurrensstrider med de andra jordägarna, måste ta parti
för eller mot de inbördes kämpande grupperna — t. ex.
med adeln mot kungamakten eller tvärtom — liksom de ej
heller kuncle hålla sig utanför kyrkans inbördes eller yttre
strider. Om också livet inom klostermurarna för en
enskild munk eller nunna i allmänhet föga stördes av de
strider och affärer, som abboten och hans närmaste män
hade att föra, kunde det dock ej hjälpas, att de stilla
och avskilda klostersam funden, särskilt under upprörda
tider, kunde förvandlas till jäsande oroshärdar. Ja, ute
på kontinenten förde slutligen abboteryia krig precis som
andra feodalherrar, och munkar och konverser fingo byta
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0176.html
