- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
115

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Eldhuset» i en gammal fäbod har bevarat mycket av vikingatidens<bbostadsskick. Härden mitt på jordgolvet, taköppningen, som släpper<but röken och ger ljus åt stugan, de väggfasta bänkarna — allt gör<bett uråldrigt intryck.
»Eldhuset» i en gammal fäbod har bevarat mycket av vikingatidens

bostadsskick. Härden mitt på jordgolvet, taköppningen, som släpper

ut röken och ger ljus åt stugan, de väggfasta bänkarna — allt gör

ett uråldrigt intryck.


Vanligt byggtimmer visar sig vilja ge en längd av 5—7
meter, och detta mått i fyrkant torde redan på
vikingatiden ha varit normalt för ett hus, vare sig det tjänat
till bostad eller andra syften. Endast samlingslokaler,
såsom templen och de första träkyrkorna, behövde vara
större, och de byggdes också, som vi skola se, inte av
liggtimmer, utan på annat sätt.

Dessa små hus hade dessutom säkert i regel mycket
låga väggar, ty sådant var man av gammalt van vid.
Taket fick däremot, tack vare de relativt högt resta
gavlarna, en icke oansenlig höjd på mitten, vilket bl. a.
var nödvändigt på grund av att man icke hade
skorstenar till att leda ut röken, när det eldades därinne. Det
måste därfcr finnas plats för röken att samla sig
ovanför de innevarandes huvuden under takåsen, innan den
kunde slippa ut genom det hål i taket, som på uråldrigt

sätt utgjorde såväl skorsten som fönster på huset.
Boningshus av denna uråldriga typ, med en stenhård
mitt på golvet och ett rökhål i taket, med låga,
fönsterlösa långväggar och dörr i ena gavelväggen, begagnas
ännu på några fäbodställen som kokhus eller rent av
som sovrum. Även skogsarbetarekojorna ha intill våra
dagar bibehållit detta enkla byggnadssätt på sina håll.

En bondgård på vikingatiden måste ha innehållit ett
eller flera sådana »eldhus», där maten kokades, där man
samlades kring elden om kvällarna för att få ljus och
värme, där man och utförde inomhussysslor. Dessutom
lär det ha funnits fähus och stall, visthus och lador,
logar och foderbodar, källare och brunn på gårdstunet —
ett vimmel av låga, grå byggnader med trä- eller torvtak.
Sannolikt kände man ännu icke till
flervåningsbygg-nader. Allt var jämnlågt, liksom nedkrupet intill marken,

IM

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free