Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårens kyss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städse arbetat på dess förkofring, fastän jag under
hjärnans ansträngande värksamhet med god flit sett
bort från de vida vyerna, för att koncentrera all
min kraft på det närmast stående, nåbara! Åh! —
våren var ett barn likväl, men ett stort, kraftigt,
vaket barn med ungdomens vyer utan gräns, med
dess stormande hälsa och helgjutna tro.
Jag lutade mig närmare mot henne och njöt af
hennes sunda andedräkt, som omfläktade min panna.
Med hufvudet i hennes knä kände jag mina tankar
stärkas, mitt hopp växa och hälsan med ny fart
strömma i min blod.
— Välsignade, stora barn . ..
I det samma slöt hon till min mun med en
kyss, kylig och frisk som ett barns, läskande som
vågens och fri från all brännande, tung lidelse. Jag
kände föryngringen strömma igenom mig som en
renande vårflod, hvilken sköljde bort alla grumliga
tankar och all isig småaktighet. Jag blef klar och
kall om mitt tunga hufvud, hjärtat slog friskt och
kraftigt och jag spratt upp i skrifstolen med blicken
klarvaken och en märkvärdig spänstighet öfver hela
mitt väsen.
— Välsignade, stora barn!
Jag sökte efter henne i rummet, men hon hade
rymt ifrån mig för att kasta sig i en mäktig,
strålande ljusflod med hundra färgspel öfver park
och fjärd och land och stad, och jag såg hennes
friska löje oberoende och själfmedvetet lysa ur
hvarje vrå af landskapet framför mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
