Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sonetter till Diana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KÄRLEKEN.
Ja, du är farlig, men jag är ej rädd,
jag vill bli korsfäst, kindpustad och hädd,
förrän jag lämnar leken åt sitt värde,
förrän om nåd och misskund jag begärde.
Jag är så ensam. Öde är mitt lif.
Blif du min tankes kära tidsfördrif!
Jag tigger aldrig dig om att bli mera,
och tigger jag, så må du refusera.
Tag du blott kärleken, så krass den är,
för mig blir den ett högst subtilt besvärr
en genväg in till lifvets stora gåta,
vid hvilken seklerna stå tyst och gråta.
Så skämta fritt, ja nedrigt, om du vill!
Jag tycker om den gäckande April.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
