Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han icke fraktade mig och ville lära
människorna detsamma, men lifvets och
begynnelsens herre, som alla älska af
natur-drift, af honom ha de gjort en h vitskäggig
gammal man, som dömer lefvande och
döda — det är allt hvad deras kärlek till
honom förmått. Och mig, evighetens och
slutets herre, mig ha de förlöjligat till
ett benrangel — det är allt hvad deras
hat till mig förmått!»
»O, hvad jag varit småsint och
har-hjärtad, som jagat undan dig, min ende,
säkre och pålitlige vän! *
»Det har du gjort för din hustrus
och dina barns skull!» Döden ser på
honom stadigt och välvilligt, likasom
uppmanande honom att gripa halmstrået,
rädda sin fåfänga och svara ja.
Han står ett ögonblick förlägen,
nedtyngd under bördan af sin egen
lumpenhet, känner sig mindre och mindre inför
evighetens förkättrade och hatade höge
herre, och slutligen kastar han sig ned
på stentaket framför sin följeslagare:
»Förlåt mig, jag är en stackare, men
jag ljuger ändå inte inför ditt ansikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
