Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia från gamla Högholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följde mig med sin varma blick hvar jag än var.
Och när vi ännu tagit några klunkar ur min
flaska med gamla gubben Friman, blef jag så
glad till mods att jag inte längre kunde hålla
min lycka för mig själf utan sade åt gubben i
enrum att jag friat till hans dotter och lått ja.
Gubben svarade just ingenting därpå, tog
mig bara i hand och sade att han hoppades
jag skulle bli cn god man för henne. Hvad
hans välsignelse vidkom, fick jag den nog, sade
han, ty han hade alltid ansett mig för en
duk-tig pojke och kunde inte gärna önska sig en
bättre svärson.
Jag blef inte sämre till mods af gubben
Frimans vänliga sätt att se vår förlofning, men
likväl fattades mig djärfhet att med detsamma
bekänna min hemlighet för gumman Friman
också. Jag kunde ju inte mjuka upp hennes
hjärta med en klunk konjak i strandbuskarna,
så gärna jag än velat det, och för resten hade
jag alltid haft en stor respekt för henne så
länge jag mins tillbaka. Jag talade med Ida
om det och vi beslöto att hon skulle tala med
sin mor dagen därpå. Hon var glad som en
lagel öfver fadrens medgifvande och gick så
strålande omkring bland kaftekoppame och gla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
