Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katarina gjorde sig, som man ser, en hög föreställning
om sitt arbetes betydelse. Det är en hel revolution, som
hon föresatt sig att genomdrifva med presidenten de
Montesquieus tillhjälp, en ny epok, som hon trodde sig öppna icke
allenast i Rysslands, utan i alla europeiska nationers historia.
Lydande de nya lagar, som man ämnade diktera för det,
skulle det ryska folket gå i spetsen för den civiliserade
världen. Men då Katarina uppgaf författaren till »Lagarnas
anda» som sin ende medarbetare i utförandet af det stora
verket, yppar hon ej sitt arbetes hela hemlighet. Hon
förbigick en annan likaledes tvångsanonym medarbetare. Den
af henne författade instruktionen är ingenting annat än en
samling principer, affattade i en följd af paragrafer, en
politisk och filosofisk antologi afsedd till handledning för de
blifvande lagstiftarne vid upprättandet af den nya Lag, som
det är meningen att skänka Ryssland. Men af dessa 526
paragrafer är det endast litet mer än hälften, som är lånad
från Montesquieu; det öfriga är taget, afskrifvet nästan
ordagrant, ur Beccarias Afhandling om brott och straff.
Vi ha förut talat om denna kompositions formella värde.
Hvad innehållet beträffar, motsvara de ädla drag, som däri
uppenbara sig, den allmänna karakteren hos Katarinas åsikter
och tendenser vid denna tid af hennes lif. Liberalism,
optimism, sentimentalitet, det är de förhärskande
grundtonerna. Öfverallt möter man en vädjan till känslan,
fosterlandskärleken, humaniteten, kärleken till nästan. »De rika
böra ej förtrycka de fattiga.» »Kärleken till fäderneslandet
är ett medel att förhindra brott.» Det finns dussintals
paragrafer i den stilen. En enstaka paragraf gränsar till
socialism. Olägenheterna af den vanliga kontrasten mellan
rikedom och fattigdom framställas där på ett sätt, som borde
tillfredsställa de hänsynslösaste anhängare af
jämlikhetsprincipen. Det är för öfrigt på många ställen fråga om
jämlikhet och frihet och äfven om den naturliga rätten och
dess konflikter med den positiva rätten. Antiteser mellan
lagarna och sederna, mellan politiska felsteg och moraliska
felsteg, mellan fängsligt förvar och fängelsestraff uppdragas
med hela den originalitet i uppfattning och hela den
genialitet, som man kan vänta af Montesquieu och Beccaria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
