Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 2. Intelligens. Kvickhet. Bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fanatismen skall förstöra det.» Man undrar, hvad detta vill
säga och hvarifrån hon tagit det. Då man tänker nogare
efter, är det endast ett tillfälligt hugskott af det slag, som
våra dagars tidningsskrifvare oupphörligt göra sig skyldiga
till. Det var 1780, och London har nyss varit skådeplatsen
för en folkrörelse mot katolicismen, framkallad genom
uppviglingar af en föga samvetsgrann lycksökare, lord Gordon.
Med det traditionella ropet: »No Popery!» har en skara af
tjugu tusen fantaster skockat sig i trakten af Westminster,
och till och med några parlamentsledamöter ha varit
föremål för våldsamheter. I denna öfvergående kris har
Katarina trott sig upptäcka en historisk lag.
Härpå följa i hennes mun eller i hennes penna några
filosofiska betraktelser:
»Man kan ostraffadt äga kvickhet, talang, goda seder,
dygd och förstånd, men icke ära, framgångar, rikedom och
framför allt icke ynnest.»
Detta är hvarken särdeles nytt eller djupsinnigt eller
ens riktigt träffande. Ty man har i alla tider sett personer
med talang eller dygd vara utsatta för lidanden för sin
talangs eller sin dygds skull, lika mycket och mera än rika
personer på grund af sina penningpåsar. Följande tycks
vara något mindre hvardagligt:
»Att vinna en seger är ingenting, att vinna ett
jordområde är alltid något, men att vinna pengar, det är allt.
De rika utöfva ett förvånande inflytande öfver
människosläktet, eftersom till och med konungarne till sist få respekt
för dem, som ha blifvit rika.»
Det låter som en reflexion, som en i den moderna
materialismens skola uppfostrad person i våra dagar skulle
kunna göra vid tanken på de kolossala förmögenheter, som
med svindlande fart hopat sig i vårt århundrade. Och ändå
hade firman Rothschild ännu icke uppstått. Men har ej
redan Alexander af Macedoniens far tänkt liknande tankar?
Hvad uppsatsen i sin helhet beträffar, kunna vi
sannerligen ej finna något annat märkvärdigt däri, än den
stora vikt Katarina, liksom Tschernischof, tycks ha fäst
därvid. Det är sant, en sida af det sålunda återgifna
samtalet, och troligen den mest tilldragande, undgår oss. Orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
