Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 2. Ankomsten till Ryssland. Giftermålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själf ägde femton tusen sidenklädningar och fem tusen par
skor. Katarina blygdes sedermera ej att påminna sig och
andra om sin fattigdom vid ankomsten till sitt nya
fädernesland, ty den skulden ansåg hon sig nu ha betalat.
I Mitau kvarlämnades de tunga karosserna med sin
löjliga utstyrsel, ty på ett långt värdigare sätt skulle de
båda resenärerna hädanefter färdas sin nya lycka till mötes.
Furstinnan af Zerbst gör häröfver följande skildring: »1:o
Ett detachement af hennes kejserliga majestäts kyrassierkår,
kalladt det holsteinska regementet, under anförande af en
löjtnant, 2:o kammarherren, furst Narischkin, 3:o en
stallmästare, 4:o en officer från Ismailowska regimentet, hvilken
gör tjänst som kammarherre, 5:o en hofmästare, 6:o en
konditor, 7:o jag vet ej huru många kockar och kökspojkarT
8:o en taffeltäckare med biträde, 9:o en kaffekock, 10:o åtta
lakejer, 11:o två grenadierer af Ismailowska gardet, 12:o två
hoffurirer, 13:o jag kan ej säga huru många slädar och
stallknektar. Bland slädarna finnes en kallad les linges (sic), för
hennes majestäts räkning. Den är skarlakansröd med
silfverbeslag, invändigt beklädd med mårdskinn, har madrasser af
siden och täcken af samma slags tyg. Jag och min dotter
kunna ligga raklånga i denna släde. Fru Kayn (furstinnans
hofdam) har en mindre vacker, hvari hon färdas ensam».
Furstinnan Elisabeth utgjuter sig längre fram i sitt bref
ännu en gång öfver den märkvärdiga kejserliga slädens
fullkomligheter. »Den är ovanligt lång, korgen liknar våra
tyska stolar, är inuti beklädd med rödt, silfvergaloneradt
kläde och på bottnen med pälsverk. Där ofvanpå läggas
madrasser, bolstrar och dynor af damast och ofvanpå
alltsammans ett mycket fint sidentäcke, på hvilket man skall
ligga. Under hufvudet läggas ännu flera dynor, och
slutligen breder man öfver sig det pälsfodrade sidentäcket, så
att man ligger lika mjukt och varmt som i sin egen säng.
Det stora afståndet emellan korgen och kuskbocken har
tvenne ändamål, det ena att förhindra skakning vid
passerandet af gropar och det andra att bereda utrymme för
resgods, ty hela denna afdelning af åkdonet består af lådor,
där man kan lägga ner hvad man vill. Om dagen användes
den dessutom till sittplatser för herrarne af sviten och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
