Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalströms personlighet och betydelse - 72. Aforismer till Katas porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aforismer till Katas porträtt
Varför emellertid just judafolkets historia? Varför har
krönikören icke likaväl kommit att tänka på hellenernas eller
nederländarnas eller polackernas eller något annat fornt eller
nutida folks historia? Sannolikt därför att den svenska
arbetarrörelsen i vissa sina yttringar uppvisar en folkväckelses
egenskaper och företeelser, har en på sitt sätt religiöst färgad
resonnansbotten, varvid natur, folklynne, tradition och historia
samverka till dess uppkomst. En rebellisk religiositet är icke
främmande för svensk allmoge. Dagakarlen, torparen, den
vandrande arbetaren, löskerkarlen, hammarsmeden, fiskaren,
sjömannen, hur grov han än kunde vara i språket och målföret,
hur stark än hans självkänsla, hans trots och hans ilska var
— på botten av snusdosan, skinnlomman och den lättrörda
gallan lågo några nypor stark tro att på sin sida ha en fattig
tim-mermansson, som till slut var mäktigare än alla furstar och
biskopar och patroner och andra väldigheter i världen.
Att den svenska arbetarrörelsen är den starkaste på denna
jordens rund är en sak som ingen, varken lekt eller lärd, varken
anhängare eller motståndare kunnat förklara. Av en enda
orsak kommer väl icke heller det förhållandet. En rad
gynnsamma faktorer ha medverkat: landet har icke haft några
nationella inbördestvister, inga språkstrider, inga olika om
själarna kämpande kyrkor, särskilt ingen illslug och demagogisk
katolsk kyrka, vilka alla förhållanden i flertalet andra länder
dragit arbetarnas blickar från klasstriden och den sociala
befrielseuppgiften. Vidare har arbetarrörelsen i Sverge gynnats
av ett starkt blodsband mellan arbetare och vissa lager av
bondeklassen, av en urgammal folklig solidaritetskänsla mellan de
arbetande klasserna och av en på djupet inom alla dessa
folkgrupper levande gemensam fientlig stämning mot de rika och
förnäma i samhället, psykologiskt starkast grundad i det
översitteri, den högfärd och den struntviktighet, som civila
ämbetsmän och präster, militärer, godsägare och andra herremän
under århundraden ådagalagt gentemot arbetare och bönder.
Vidare bör icke förglömmas den urgamla demokratiska
uppfatt
— 555 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
