Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalström som fredkulla och som storstrejksvalkyria - 57. De tappres sista strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tappres sista strid
kännlig romantik hade omgivit själva storstrejkstanken. Men
mot Kata Dalström förefanns ingen misstro. Tack, Kata
Dalström, för att du icke övergav oss och icke ändrade färgen,
skrev en gammal flottningsarbetare till henne. Ända tills de
tappra järnbruksarbetarna och de fattiga vävarna fört sin strid
till slut fortsatte Kata Dalström sina resor i landsorten. Hon
hörde till dem, som förde de sista härjade, men ärekrönta
resterna av den stora armén hem till fosterlandet, d. ä. till
fabriker och övriga arbetsplatser.
Hårda och grymma förföljelser läto arbetsgivarna utgå över
många av deltagarna i storstrejken. Tusental måste resa ur
landet. Tusental stodo i åratal på arbetsgivarnas ”svarta listor”,
utestängda från allt arbete. Flera togo i förtvivlan sina liv.
Och ändock ha de icke lyckats krossa oss, utropade med
stolthet Kata Dalström i ett av sina föredrag. Och aldrig skola
de lyckas, ty vi äro av ett särskilt virke, tilläde hon. Det
kommer en ny dag! Visserligen lämnade tiotusental sina
organisationer, visserligen försvann för en tid denna karskhet, som
utmärkt den svenska arbetarrörelsen under åratal. Men, som
Kata Dalström i ett brev till en vän skrev, om tio år äro vi
lika starka igen och då slå vi ett nytt slag, ty slåss måste vi,
intill dess vi segrat. Hon röjer i dessa ord några av
källsprången i den svenska folkkaraktären och hon skulle bli mera
sannspådd än hon måhända anade. Ty efter tio år stod den
svenska arbetarklassen åter rustad och fylld av stridslust,
starkare än någonsin. Ja, när tio år gått, erövrade Sverges
arbetare sina fulla medborgerliga rättigheter, besegrade
överhetsstaten och säkerställde ett demokratiskt styrelseskick.
Efter det de sista striderna i anslutning till storstrejken
utkämpats, återvände Kata Dalström, som vi nyligen berört, till
den politiska fejden, åt vilken hon som vi sett sedan länge ägnal
ett växande intresse. Storstrejken hade, sade hon, lärt henne,
att utan politisk makt är arbetarklassen tillspillogiven och
arbetarrörelsen dömd till oupphörliga nederlag. Erövringen av
den politiska makten, om så behövs genom en revolutionär
makt
— 403 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
