Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 46. Disputationen i Vansäter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Disputationen i Vansäter
demokratiska agitatorerna att angripa religionen, att angripa de
religiösa känslorna hos våra anhängare, i samma ögonblick
skulle jag gå ut ur det socialdemokratiska partiet. Ty min
samvetsfrihet och min religiösa livsåskådning äro mig tusenfalt
dyrbarare. Under inga omständigheter skulle jag kunna lära folket
att förakta de religiösa känslorna, när jag själv är
genomträngd av religionen, som givit mig kraft att trotsa hån och
smädelser. Och då skulle jag ansluta mig till ett parti, som
kallade religionen något föraktligt? Aldrig! Och just därför
att det icke fordras, att en socialdemokrat skall vara ateist,
utan han kan få. ha vilken religiös uppfattning som helst, är
det jag i egenskap av buddhist kan tillhöra det
socialdemokratiska partiet och kämpa inom ramen för detta”. Hennes
motståndare var likväl icke nöjd, utan sökte med all makt få in
en dubbelmening i det socialdemokratiska programmets krav,
att religionen är en privatsak. Kata Dalström gav därför
följande klara besked. ”Med programsatsen menas, att inom
ramen av vårt parti må kunna samlas vilka som helst, det vill
säga olika troende, vi erkänna icke att en statskyrka är bättre än
en frikyrka, men vi erkänna icke heller att en enda av dessa
dogmkristna äro bättre än en fritänkare eller en buddhist,
förutsatt att de i levande livet vilja omsätta broderskapets bud,
som förkunnats av varje religionsstiftare och även av Jesus.
Uppfyller en ateistisk eller buddhistisk medlem i vårt parti detta
centrala krav i vår lära, så anse vi honom tiotusen gånger
bättre än den kristne, som har Jesu etik att bygga på, men det
oaktat icke vid något tillfälle sökt realisera detta
broderskapsbud, som lär oss att älska varandra inbördes.”
Sedan disputationen pågått ytterligare en god stund, sjöngs
till avslutning psalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg” av
hela den församlade menigheten, varefter tvenne, av vardera
talarna framförda, resolutionsförslag föredrogos.
Det av Kata Dalström framlagda förslaget uttalade en
protest mot den kristna dogmkyrkans förvanskning av Jesus’ av
Nasaret ursprungliga etik och den urkristna kommunismens
— 309 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
