Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 42. Kata Dalström och kyrkofäderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalström och kyrkofäderna
nack, Renan, Nietzsche, Büchner och Buckle. Den sistnämndes
Civilisationens historia utövade ett synnerligen starkt
inflytande på hennes tänkande. Men framför allt studerade hon,
såsom nyss sades, med lidelse de österländska filosoferna,
särskilt Buddha, Konfucius, Laotse och mottog från dem för hela
livet avgörande intryck. Särskilt starkt blev hon påverkad av
buddhismen. Jämte de gamla österländska religionsstiftarna och
vismännen var det emellertid Leo Tolstoy, som helt och fullt
grep henne. Hon var livligt intresserad för spiritismen och
diskuterade spiritistiska problem med bl. a. August Strindberg.
Hennes religiösa intresse erhåller en social fördjupning
samtidigt som hon blir allt mer fientligt sinnad mot den bestående
kyrkan och dess prästerskap, vilka hon överallt ser som
rikedomens, bördens, förtryckets och utsugningens anhängare och
tjänare. Hennes religiösa kätteri håller jämna steg med hennes
sociala rebellion. Bäggedera påverka varandra ömsesidigt. När
hon tog steget över till socialdemokratin var hon längesen
färdig med kyrkan, den officiella kristendomen, de västerländska
religionerna och smidde sig som bäst de vapen, varmed hon
ämnade öppna sin stora kamp mot tidens andliga mörker och
förtryck.
Utom i en mängd artiklar i pressen, föredrag, disputationer
och diskussioner har Kata Dalström framlagt sin ställning till
kristendomen, kyrkan och de religiösa företeelserna i ett
antal skrifter, som hon utgivit, nämligen Luther och de
livegne (Stockholm 1897), Skolan och prästväldet (Karlstad
1907), Tolstoy som kristen samhällsreformator (Karlstad 1908),
Kan en kristen vara socialdemokrat? (Lysekil 1908), Det
kristna dogmsystemet och vår tid (Stockholm 1914) samt
Bra-maismen, buddhismen och teosofin (Stockholm 1922).
I hennes arbete om Det kristna dogmsystemet och vår tid
finna vi hennes ställning till kristendomen utförligast och klarast
framlagd.
Hon lämnar först en utförlig framställning av de otaliga
lärostrider, som pågått inom den kristna kyrkan alltifrån äldsta
— 283 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
