- Project Runeberg -  Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten : en krönika /
262

(1930) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fackliga härjartåg - 40. Fru Kata skildrar sin första resa genom lappriket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På fackliga härjartåg

Medan jag satt där och lyssnade till sången, blev jag helt
vemodig till sinnes, ty genom alla dessa ralla.rvisor och
sjö-manssånger — de äkta naturligtvis — går som en röd tråd talet
om nöd och umbäranden, fattigauktioner, hårt slit och släp
under barnaåren hos giriga, hårdhjärtade-bönder, det vill säga
tills ungdomskraften tar ut sin rätt och man ger sig ut i vida
världen för att söka arbete och bröd, varhelst det faller sig.
De avspegla så troget fattigmans liv, ge oss så att säga ”en
bild ur verkliga livet”, som det heter i Pajazzo-prologen.

Lille Dal-Kalle var själv en sådan där fattiglapp. Jag
glömmer honom nog aldrig, där han stod iklädd -sin stora rallarhatt.
Han var blek som ett lik, ty han hade nyligen kommit ut från
sjukhuset. Såväl han som mången annan i höga norden få hälsa
och krafter brutna av de svåra arbetsförhållandena däruppe, i
synnerhet vållar kölden och de usla bostäderna stort meh.

— ”Nu”, sade han, ”har jag inte råd att vara sjuk längre”.
Kamraterna kelade med honom, en lämnade honom till och med
en varm ulster, och det syntes, att han var deras kelegris. Och
till tack gav han dem en del av sitt goda humör och sina muntra
visor.

Men nöjen fattas icke uti vårt arbetslag,

Av skämt och skoj man hörer båd natt såväl soni dag

Fast inga flickor finnas uti vår sällskapskrets.

Dem nog vi träffa åter där, som vi såg dem sist.

Man ser här sällan någon utav det täcka kön

Blott en av Norges döttrar, som kallas Svarta Björn,
Hon har passerat banan ifrån Wiktoria

Allt ner till Luossavaara att ’söka sig en man.

Nu haver jag omtalat, hur det går till i Nord,
Där får man spränga stenar och bryta frusen jord
Av sådan bygges banan, som går i Norden fram
Allt ifrån Gällivara till norra havets strand.

— 262 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 19 19:43:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kata/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free