Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knorrade och brummade och sade, att även om det
var sant, hade han med all sannolikhet glömt att skära
upp djuren. Här uppe i norr är det alldeles
nödvändigt, att detta blir gjort, så snart villebrådet har fällts.
Eljest fryser köttet och blir så hårt, att det böjer eggen
på den skarpaste kniv, och det är ingen lätt sak att
lasta en stelfrusen björn om trehundra pund på en
släde och dra den över den ojämna isen. Men då de
kom fram till stället, fann de inte blott de dödade
djuren, som de hade betvivlat att finna, utan de såg
också, att Keesh hade styckat djuren på riktigt
jägaresätt och tagit ut inälvorna.
Detta var den första av Keeshs mystiska bedrifter,
och mysteriet blev mer och mer ogenomträngligt efter
hand som dagarna gick. På sin nästa jakttur dödade
Keesh en ung björn, som nästan var fullvuxen, och på
nästa tur igen en stor björnhanne och dennes hona.
Han var i regel borta tre, fyra dagar, men det var
ingenting ovanligt, att han en hel vecka i sträck var
ute på isfälten. Men alltid nekade han att ta andra
med sig på sina färder, och folket undrade mycket.
— Hur bär han sig åt? frågade de varandra. Aldrig
tar han en hund med sig, och hundar är ju ändå till
stor nytta.
— Varför jagar du endast björn? dristade
Klosh-Kwan sig till att fråga.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
