Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Bonas melankoliska ögon tårskymdes, och
djupa suckar prässade hennes barm. Hon höjde
sin tekopp, hvars innehåll fått en något mörkare
färg genom blandningen frän karaffinen, mot Uriah,
medan hennes blick pä ett underligt, ömt sätt
smekte snitten pä hans rock. Uriah höjde äfven
sin kopp, han fångade hennes blick just som den
halkade öfver hans rockuppslag, och deras ögon
fixerade hvarandra ett ögonblick, hvarpå bådas ansikten
försvunno bakom tekopparne, och de tömde
hvar sin hälft af den heta, blandade drycken.
— Ja, här skall nu snart mycket vara annorlunda,
fortsatte skrifvaren i det han begärligt sög i
sig de sista dropparne ur koppen, — mycket, våra
dagar äro räknade här, fru Bona, det bör ju kännas
smärtsamt, särskildt för fru Bona, som varit här
i alla år och kände den gamle mannen så väl, att
så hår snart sagt drifvas ur huset. Det skall just
bli ett gille — log han i det hans stora gula rofdjurstånder
blottades, — just ett gille, tycker jag,
att se den unge mannen draga här in och taga
riket i besittning, inte sant fru Bona?
— Å, herr Uriah —
— Och det skall ju också bli härligt för honom,
som i många år slitit hund, på alla världens
haf, att så här lagom ha råkat komma hem och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
