Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negore, pultronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till jägare, såg jag dig icke och visste därigenom i
dubbelt mått att du är feg.»
»Har du slutat?» frågade Negore. »Helt och hållet?»
Hon böjde jakande på huvudet och gav honom en
sidoblick, som om hon vore förvånad över att han
kunde ha någonting att säga.
»Vet då, att Negore icke är feg», sade han, och hans
tal var mycket lågmält och lugnt. »Vet, att jag som
gosse färdades ensam till den plats, där Yukon dränker
sig i det stora dimmiga havet. Även i Pastolik har
jag varit och ännu längre åt norden utmed havets
brädd. Den färden gjorde jag som gosse, och jag var
då icke feg. Icke heller var jag det, när jag som
yngling helt allena färdades uppåt Yukon längre än
någon förut hade varit, så långt att jag kom till ett
annat folk med vita ansikten, som bo i en stor
befästning, och tala ett annat språk än ryssarna. Jag har
också dödat den stora björnen i Tananalandet, där
ingen annan av mitt folk någonsin har varit. Och
jag har kämpat mot män av Nuklukyets- och
Kaltags-och Sticksfolket i avlägsna trakter, jag ensam. Dessa
dåd, som ingen här känner till, nämner jag själv.
Må mitt eget folk bära vittnesbörd om det de känna
till av mina gärningar. De kunna icke kalla Negore
feg.»
Han slutade med stolt ton och stolt väntade han.
»Detta är saker som hände innan jag kom till ert
land, och jag känner icke till dem», sade Oona. »Jag
vet endast vad jag har sett, och jag vet att jag såg dig
piskas som en hund den dagen jag nämnt, och att jag
icke såg dig den natten, när den stora befästningen
lyste i röda lågor och männen härifrån dödade och
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
