- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
61

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett sammanträffande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nos likaså — de hade en säregen prägel av ålderdom
och orkeslöshet, överdragna av rimfrost och utmattade
av färden.

Mannen ämnade driva dem vidare, men så hejdade
han sig, rätade upp sig med ansträngning och såg sig
omkring. Hundarna hade stannat bredvid ett
vattenhål — icke en rärnna i isen, utan ett hål gjort av
människohand, mödosamt upphugget med yxa genom
tre och en halv fot tjock is. Ett ganska tjockt lager
av ny is tydde på att det icke hade blivit användt på
någon tid. Messner såg sig omkring. Hundarna visade
redan vägen — varenda rimfrostig nos var längtansfullt
vänd mot den otydliga snöstigen, som tog av från
färdvägen och ledde uppför öns strand.

»Nåja, ni stackars ömfotade kräk», sade han. »Jag
skall undersöka hur där ser ut. Ni kan inte vara
ivrigare att få afbryta färden än jag.»

Han begav sig uppför strandbanken och försvann.
Hundarna lade sig icke utan stodo stilla och avvaktade
ivrigt hans återkomst. Så kom han tillbaka till dem,
tog fram en draglina från släden och lade den över sina
axlar. Sedan styrde han hundarna åt höger och drev
dem i en fart mot stranden. Det var ett styvt arbete
för dem, men det såg ut som om deras trötthet vore
försvunnen, då de gnällande av iver och glädje ansträngde
sina krafter till det yttersta och stretade uppför
banken. Om någon av dem halkade eller stapplade,
nafsades han i bakdelen av den som kom efter. Mannen
uppgav än uppmuntrande och än hotfulla rop och
kastade sig med hela sin tyngd mot draglinan.

De klarade strandbanken med fart, svängde av åt
vänster och rusade upp till en liten stockhydda. Den

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekliv/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free