Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG
321
bönfallande ton. Det är så många omständigheter, som
därtill samvärka.»
»Men vad är ni då för en människa?» sporde Maria
med hela minen av ett frågetecken. »Jag har aldrig träffat
på något så förunderligt som er.»
»Jag är inte als underlig», svarade Erik sakta och
med något av vemod i stämman. »Om en klocka inte
vill gå, så tänker man ibland, att man skall tvinga henne
därtill, och så drar man upp den och drar kanske för
hårt, så att fjädern släpper. Jag ville inte gå ut ur
bondens led, men far min tvang mig, och så strök
spännkraften.»
Hon såg på honom med ett par goda ögon. Vad
han ändå såg bra ut. Det hade varit energiskt detta
ansikte — den höga pannan med sin kraftiga blodådra i
mitten, de djupt liggande stora, gråblå ögonen, den djärft
böjda näsan och de markerade linierna kring munnen.
Men, han hade rätt, det var däröver, liksom över hela
gestalten, något hopfallet. Det var alt bra synd om
honom! Han tärdes ändå bestämt av någon hemlig sorg!
»Jag tycker dock inte om medlidande», återtog Erik,
som förstått hennes blick.
»Vet ni, vad jag tror?» sade hon.
»Nej.»
»Att det dock är något, vilket ni ej vill tala om,
som trycker er.»
»Men, Maria», avbröt Jonsson.
»Ja; JaS menade inte», återtog hon, vänd mot Erik,
»att tvinga er att säga något. Jag ville blott ha er att
tillerkänna mig så mycket blick, att jag förstått det.»
Saxon: Under kampen för bröd. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
