- Project Runeberg -  Under kampen för bröd /
237

(1909) Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - »Märkt»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

för en glädje att göra dig i lag! Det har skärpt min
skarpsinnighet så otroligt att räkna ut, hur du velat ha
det, att snappa upp varje ord av dig och minnas det,
ty det vet jag, att du blott vill det, som är rätt... Och
att jag rest mig ur min förnedring ■— ja, det har inte
kostat mig den ringaste möda. Tanken på dig har hållit
mig uppe, och jag tycker, att det är rent av skam, att
jag inte gjort något själv...»

»Vad du ’brutit’, förstår jag mig inte vidare på, fastän
jag vet, att gifta kvinfolk och gamla käringar döma det hårt,
något som de lätt kunna göra, eftersom de inte behöva
komma i frestelse. Men det förstår jag, att hälften av
dina tårar — jag har nog sett åtskilligt — skulle ha
kunnat göra en djävul till ängel... Och så är den saken
klar, Mari. I morgon går jag och tar ut lysning.»

»Nej, Erik!» utbrast hon ängsligt.

»Varför inte, kära Mari?»

»Det förstår du lika bra som jag. Din mor bleve så
förbittrad, och det skulle förr eller senare bli bekant,
vad jag varit. Då vore du utstött från dina likars krets,
och det bleve en olycka utan ali ände, både för dig och
för mig. Om vi också hölle aldrig så mycket av varandra,
om än aldrig någonting kunde åstadkomma tvedräkt eller
misstro mellan oss, så skulle vi ändå inte kunna leva
fullkomligt för oss själva. Tro mig, Erik, det skulle komma
att kännas för dig, om du också inte inser det nu. Jag
skulle sörja mig till döds över, att jag gjort dig så olycklig.»

»Då säljer jag gården och följer dig till Amerika!» sade
Erik häftigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:23:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kampen/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free