Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - Köpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPT 157
Kapellet var icke annat än en efterhärmning av
statskyrkans tempel. Gångar, predikstol, bänkar, orgelläktare,
altarrund och alltsammans.
Det fans till och med altartavla: Kristus och de tolv
apostlarne, guldlockiga och blåögda — ett riktigt
mästerstycke, påstod kamrer Steyermark, som var konstvän och
konstkännare: han var med både i »Konstföreningen» och
»Föreningen för nordisk konst».
Predikanten steg upp i predikstolen, sedan han dragit
av glacéhandskarne. Också han var en fullkomlig
imitation av sin motsvarighet i statskyrkan. Det fattades endast
kappan och kragen.
»Det är annat, än när han för några år sedan
arbetade kamrat med mig», tyckte en inte riktigt nykter
bokbindaregesäll, som satt längst bort under orgelläktaren.
»Hur kan det komma sig, att just de
’samhällsbevarande’ bygt ett friförsamlingskapell?» frågade en
främling.
»Vi ha en dålig präst — han valdes huvudsakligen
för, att han är en så överlägsen expeditionskarl. Vi ha
en ful kyrka, men det hade inte gått an att låna eller
uttaxera medel till en ny — i alla händelser hade inte
hela Sverges ’läsare’ bidragit till ett arkitektoniskt skönt
tempel i den här hålan. Och så styra alltid de
’samhällsbevarande’ här så till, att denna friförsamlings predikant
inte blir farlig för dem. Du förstår?...»
Kamraten nickade.
En del av stadens »bättre» kommo in. Predikanten
tecknade åt en församlingsmedlem att sätta fram stolar
åt dem. Med en lätt böjning på huvudet visade han,
att han sett deras komplimanger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
