- Project Runeberg -  Dikter /
121

(1888) [MARC] Author: Karl Alfred Melin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärgårdsbilder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan grundet och Långgarns udd, en ränna
sex eller kanske sju fot bred.

Ett vågspel var det, och jag får bekänna,
så gammal sjöman jag är, jag går
inte den vägen, när vinden står
så knapp som då och det bryter tillika,
nej inte för guld, hela skeppan full —
utom förstås för tjenstens skull,
när det gäller att inte pligten svika.

Åren komma och åren gå,
mycket har händt se’n den seglatsen.
Sonen min, som var nyfödd då,
är redan kapellprest här på platsen.

Sjelf är jag nu som ett gammalt vrak,
färdig att stufvas in under tak,
fast jag, gu’nås, hänger i och tjenar.
Anna Brita, så var hennes namn,

— hustru min, ni förstår, jag menar —
hon gick för ett år se’n i vinterhamn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 26 14:21:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kamdikter/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free