- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
194

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Baronen råkar en gammal bekant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag får be au naturel, orensad, serverad i den lilla
näpna originalkaggen — så Kullbergs kaviar —
makrill i olja — inlagd sill — västkusträkor — löjrom
med hackad lök och, för att inte visa oss för
ensidiga, litet foie-gras, en vinaigrette på baratariaräkor
och några stora Barcelona-oliver.»

»Brännvin?»

»Jo, det vill jag lova — iskallt, av herr
Ekegårdhs egen lilla hemliga blandning — det där kruset
som bara kommer fram vid högtidliga tillfällen.

Så skall vi naturligtvis ha Halmstadlax med färsk
spenat och förlorade ägg — det är ju vår bara en
gång om året, vet jag ...»

»Morkulla?»

»Så här tidigt? — Aj, aj, herr Ekegårdh!»

»Den är naturligtvis från Finland ...»

Baronen gav herr Ekegårdh en menande blick:

»Jag skall säga, herr Ekegårdh, att jag då och då
ätit finsk morkulla, den kom väl antagligen från
Åland, som var fullt så god som våra svenska.»

Herr Ekegårdh log ett diplomatiskt leende, som
skulle hedrat en ambassadör:

»Jag tror jag har några kullor från
Mariehamnstrakten ...»

»Skönt, alltså morkulla och sen självfallet sparris
— det är ändå vårens härligaste gåva — går utanpå
både trastens slag i lunden och lärkans drillar uppe
i skyn, den första sippans nordiskt blåa öga och
hela konkarongen, och så har den den stora
fördelen, att den kan njutas i bekvämt sittande
ställning utan onödig kroppsansträngning — efterrätten
ger sig själv: färsk rabarber med tjock, svensk
oförfalskad grädde. Vad vinerna angår, ger jag öppen
fullmakt: jag känner herr Ekegårdhs smak och
sätter en ära i att dela den — och så kommer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free