Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon svarade icke utan började att sakta gå framåt,
under det hon då och då böjde sig ned och plockade
ett strå vid vägkanten. Ett par månader efteråt
begrep han, att den promenaden verkligen varit en af
de lyckligaste stunder en människa får i lifvet. Då
förstod han hvarför, och att han varit bra dum och
naiv som sagt det, men nu öfverlemnade han sig blott
oreflekteradt och intensivt åt känslan af välbefinnande
och trefnad.
När de hunnit fram till skolhuset satte de sig ned
på bänken invid väggen. Det var en stor sluttande
gård med gräs, som var afnött och tilltrampadt efter
barnens lekar. Framför var utsigten alldaglig, med
huset som innehöll ved- och matbod till venster.
Men åt höger gick sluttningen ned åt sjön, och der
visade sig en förtjusande tafla med lummiga stränder
och röda bondgårdar på höjderna.
»Jag kan ännu inte riktigt finna mig i att ni är
den ni är», sade herr Eckerman. »Det förefaller mig
nästan som en saga. Jag undrar, om ni passar för er
ställning.»
»Vet ni, det der är nästan litet sårande.»
»Ni måste ursäkta mig, men när jag ser på den
här gården och tänker att ni bor här inne, så tycker
jag att ni är allt för elegant för platsen.»
»Det kommer sig af att jag genom min
Stockholms-resa sattes i tillfälle att göra mina våruppköp der.
Det beror på snitten äfven på det enklaste.»
»Anser ni mig så ytlig, att jag dömmer efter en
modern hatt», sade han. »Det väntade jag mig inte.
Nej, fröken Wall, ni har något elegant i hela ert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
