Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tare fantasistil. Eva, som kände en viss oro öfver sin
något för pretentiösa drägt, ehuruväl den blifvit gillad
af grefvinnan och genom hennes försorg förhöjd med
ett par kamelior i håret, var gls^d att så fort som
möjligt fä draga sig undan i ett hörn, der hon dock snart
uppsöktes af den österrikiske artisten, som började ett
lifligt samtal på tyska. Han var eld och lågor, hade
rest öfverallt, sett allt och förstod att väcka
motsägelser; han hade sydlänningens lätthet att konversera
och var förtjust att finna någon, som ledigt talade hans
eget språk. Eva var mycket intresserad och var honom
i sitt inre tacksam. Han var för henne en räddning
undan tystnaden och öfvergifvenheten i detta stora
sällskap, der hon icke kände någon.
Men der kommo ju Åkersholmarne, och Marianne,
som genast upptäckte henne, ryckte friherrinnan i
kläd-ni n gen och hviskade gladt. Hon skulle ha velat springa
till Eva direkt, men måste längre in och helsa först
Inom några ögonblick var hon dock tillbaka som ett
yrväder, liflig och innerlig liksom första gången.
»Ack, hvad jag är glad att ni är här», böljade
hon genast, »jag såg er strax jag kom in. Hvad är det
för en herre ni talar vid? Så intressant han ser ut
och ett så artistiskt hår sedan.»
»Herr von Wisch», presenterade Eva.
»Ah, men jag talar så illa tyska», skrattade
Marianne; »franska kan jag då, åtminstone så pass som
man lär sig af en bonne och Ploets grammatik i
kompani.» Hon skrattade muntert, och herr von Wisch
var förtjust att få blanda språken om hvarandra,
hvil-ket han gjorde med verklig virtuositet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
