Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej förr i hemlighet var Ninias undanröjd,
Ån Thronens stängda bom, för mina fötter bruten,’
Å nyo blef för mig af hennes arm tillsluten.
Förjäfves, smickrande d^ss trotsiga behag,
Jag följde hennes fjät, och trodde med hvar dag
På hennes unga själ det sålla välde hinna,
Ilvarmed uppmerksamliet, tid och omsorger vinna
Ett hjerta utan konst, och lemnadt blott åt sig.
Men hon oböjlig var, och jag bedragit mig.
Blott kronan af en verld förmått att henne röra;
Och hon är vårdig den, jag måste tillstå det,
Och nödgas, i min harm, att hennes lofsång göra.
Jag sett dess säkra hand, till trots af mina nåt,
Uppå en skakad Thron en upprått spira föra,
Förqvåfva upprorets och knotets företag,
Regera som monark, och som en hjelte strida,
Och tvinga härarna och folket på sin sida.
Den stora konst, att ge åt sjelfva ryktet lag,
Var samma konst, hvarmed hon sinnena förledde
Att dröja i det ok, som hon åt dem beredde.
Ån mer: En gäckad verld,, af hennes skönhet slaf,
Föll ner och dyrkade de lagar, som hon gaf.
Och då, i min förtret, jag sökte splitet våpna,
Stod hon beundrad än, och mina vänner häpna.
CEDAR.
Men tjusningen är störd, och bruten hennes makt,
Och redan snillets kraft tycks henne öfvergifva.
För tomma samvetsagg ett mål hon börjat blifva;
Och hennes låttrohet rådfrågat, som man sagt,
De usla Guda-svar, Egyptens Prester diktat,
Och med oraklets språk i hopens vördnad bragt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
