Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget öfver Norden åskan välte,
Svea blödde — Menskligheten teg.
Gustaf främst bland sina Kämpar steg,
Ocli ifrån Lagstiftare blef Hjelte,
Stolt af denna här, som slet
Segerns krans ur stridens fara,
När den stridde, att försvara
Konung och Sjelfständighet.
Gifs en stund, då ödets åskor sprida
Årans sken kring verldens Store Mån?
Gustaf! åfven Du har pröfvat den.
Om Din hår stod tvekande att strida;
Om ännu mot Thules kust
Nya stormar börjat ryta;
Om en stund Du önskat byta
Kojan mot Din Throns förlust;
Verldeil såg likväl i öfverflödet
Af de faror, som förföljde Dig,
Hur en själ, som sjelfberor af sig,
Trotsar dem, och segrar öfver ödet;
Hur en Son af Wasas Ått
Stod, bland dödarna och sveken,
Lika stor i Bardaleken, »
Som i Fridens tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
