Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Når natten sitt flor öfver nejderna hånger,
Och h vilan hans portar för mödorna stånger j
Då slumrar han ljuft i dess fredliga famn.
Der vaggas han utaf hesperiska drömmar,
Tillbaka, på nöjenas bortrunn^ strömmar,
Och fram, till den våntade sållhetens hamn.
I
Så flygta hans dagar; eå banan fullbordas;
Så slocknar hans stjerna; han dör och han jordas,
Vålsign&d, och saknad, och mått utaf är.
På vården skall smickret sin runa ej hugga;
Det tacksamma minnet skall följa hans skugga,
Och saknaden fålla på grafven en tår.
Kom, broder, och tag mig i handen,- vi svåra,
Att rykte och gull ej af_verlden begår a,
Ty lyckan och hon skola svika åndå.
Nej, byggom en hydda, der lefva vi gömda,
Afundade icke, och icke berömda;
Men sålla likvål i vår ensliga vrå.
Du lyckliga bygd, der min barndom förflutit,’
Hvi har jag din saknade skugga förskjutit,
Att gungas på verldens förrådiska hai?
Hvi drömde jag ej om dess klippfulla strånder,
Der åiven den vise, ehvart han sig vånder,
Skall stöta på gru,nd eller sjunka i q vai?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
