Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Järnvägarnas förhållande till andra kommunikationsmedel - Svenskarnas tro på kommunikationernas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
I vårt land möter man intet af den »rädsla för samfärdseln» som i så
hög grad satt sin prägel på den preussiska järnvägspolitiken under de sista
årtiondena. Tvärtom torde man i
Sverige ofta alltsedan de stora kanal-
byggnadernas dagar ha gått till motsatt ytterlighet och väntat af nya kom-
munikationer välsignelser, som endast kunna följa af en djupgående för-
ändring i folkets och statens ekonomiska karaktärsläggning. Delvis på grund
af att skjutsningen aldrig hos oss såsom i de flesta andra länder varit en
inkomstkälla utan endast en tunga möter man i vårt land nästan aldrig
klagomål öfver att järnvägarna gjort intrång i andra yrkesmäns lofliga
näring, nästan intet i stil med »ljusfabrikanternas petition emot solen». I
svaren på den första tullkomiténs frågeformulär (1882) erhåller man en god
inblick i
populära åskådningar beträffande sammanhanget mellan ekonomi-
ska företeelser; och frånsedt en lustig, men enstaka klagan från vagnfabrikan-
terna öfver den skada deras afsättning lidit af de nya kommunikations-
medlen äro anledningarna till missnöje endast, att järnvägarna ej i ännu
högre grad än som skett kommit de klagande till godo; och de påyrkade
botemedlen gå alltid i
riktning af förbättrade kommunikationer — frakt-
lindringar och nya bananläggningar — eJ i
riktning af samfärdselns in-
skränkning.^ Samma uppfattning möter man i vårt land vid alla tillfällen.
Motsatsen till
Tyskland är här ganska påfallande och torde förklaras däraf>
att man i
Sverige med dess jämförelsevis långsamma ekonomiska utveckling
ständigt förebrår sig att ej ha gjort mera af sina ekonomiska resurser,
medan utvecklingen i
Tyskland varit så oerhördt uppdrifven under det sista
tredjedels seklet, att många önska rädda mer eller mindre af det gamla eko-
nomiska tillståndet genom dammar emot den instormande industrialismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
