Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Industrins koncentration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
porter af äfven mycket skn’minande och föga värdefulla råvaror öfver korta
afstånd obetingadt tillfalla järnvägen i ett land med ett starkt utveckladt,
och kanske framför allt, enskildt järnvägsnät. Järnvägen blir i så fall en
lydig tjänare åt de stora företagen och ställer sig deras speciella behof till
efterrättelse, i stället för att, som annars är fallet särskildt vid ett statsbane-
syslem, stå såsom en själfständig och oböjlig faktor, som ändrar förhållan-
dena efter sitt beläte. Men att den skånska metoden är ekonomiskt möj-
lig, visar det stora antal skånska banor, som lefva af bet-transporten; för
en mängd af dem representera betor och betmassa 10—20 % af hela deras
godstrafik,! och äfven för Västkustbanan utgöra de 20 % af trafiken. ^
Från en annan synpunkt har sockerindustrin järnvägarna att tacka för
ändå mera, nämligen med hänsyn till konsumtionen. Statistiskt kan detta
ej uppvisas, emedan man ej i stationernas ankomstsiffror kan skilja på in-
hemskt och importeradt socker; men det är ju ett faktum att den svenska
sockerindustrin måste bygga uteslutande på inhemsk konsumtion, och det
förefaller också uppenbart att den oerhörda stegringen i sockerkonsumtio-
nen inom landet ej skulle ha varit möjlig utan de nya transportförhållan-
dena.’
Den koncentration af produktionen som förut framhållits beträtTande
bergshandteringen återfinnes i
Sveriges liksom i de flesta andra länders hela
industriella utveckling under det sista halfva århundradet. Det är emeller-
tid anmärkningsvärdt, att det nya ekonomiska lifvets genombrott i vårt land
på detta och andra områden till stor del är alldeles samtidigt med de första
järnvägarnas öppnande, hvadan dessa snarare utgöra ett led i än en hufvud-
orsak till själfva genombrottet. Sålunda finner man af den j^tterst brist-
fälliga men i detta fall ej gärna missvisande fabriksstatistiken, att de svenska
fabrikernas tillverkningsvärde (och i hufvudsak tydligen äfven deras tillverk-
ningskvantitet) på de tre åren 1853—1856 växte med 63 %, samtidigt med
att antalet fabriker var nästan absolut stillastående och arbetarantalet ökades
endast med 26 %, alltså med föga mer än en tredjedel af produktionsvär-
dets ökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
