Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Flemminge järnbruk alldeles samtidigt med banan (1873) och nära Moheda
station vid Södra stambanan Torps bruk 1860—61, likaledes samtidigt med
järnvägen. I Värmland märkas de bägge mycket viktiga järnbruken Bofors
och Strömsnäs (Degerfors), beroende af hvar sin af Nora—Karlskoga järn-
vägs två linjer (Ervalla
—-Otterbäcken och Bredsjö—Degerfors), det senare
äfven af Nordvästra stambanan; den smalspåriga linjen Bredsjö—Degerfors
(den gamla Vikern—Möckelns järnväg) är nu emellertid på väg att nedläggas,
och genom ett spår fram till Ervalla—Otterbäcken skall inom kort Strömsnäs
bruk bli mera likställdt med Bofors i afseende på transportleder. Snarare
såsom två exempel bland många än såsom uttryck för ett enastående be-
roende af järnvägarna må några ord sägas om dessa två bruk.^
Både Bofors och Degerfors gå tillbaka till midten af 1600-talet, men om
dem båda gäller, att deras moderna skaplynne och omfattning
— hvad Bo-
fors beträffar är detta framförallt förhållandet med det ryktbara kanon-
gjuteriet
— tillhör tiden efter sedan de nya kommunikationslederna blefvo
färdiga, d. v. s.
resp. slutet och början af 1870-talet. Dessförinnan begagnade
sig det åtminstone på 1850-talet nästan betydelselösa Bofors af en kanal-
led till Björkborn och därifrån af Kristinehamn—Sjöändans »bergslagsbana»
för utfrakt till Kristinehamn, men verket var då uteslutande hänvisadt till
hemkoL Degerfors synes vid den tiden ha varit ej mycket mera betydande,
hänvisadt till axeltransport af malm från Nora bergslag och af järn till
Kristinehamn. 2
Numera gäller för båda verken, att de hämta sin malm i första rummet
från Nora bergslag på Nora—Karlskoga järnvägar
— egentligen från Striberg
(45
—43 km) och Dalkarlsberg (33
—39 km), därnäst hvad Degerfors be-
träffar från Grängesberg (137 km) och Persberg (79 km öfver Kristinehamn
och Nordvästra stambanan), och slutligen för båda från Tuollavare malm-
fält i Norrbotten med omlastning i Narvik och Göteborg samt därifrån på
kanalbåt till Otterbäcken resp. Kristinehamn, där det ånyo omlastas på
järnväg. I afseende på malmen har dock järnvägen icke medfört någon
mera djupgående förändring, eftersom hufvuddelen nu som förr hämtas från
Nora bergslag och ej på vidare långa afstånd. Däremot är träkolstillförseln
absolut beroende af järnvägen, och hela driften skulle vara omöjlig denna
förutan. Bofors behöfver årligen omkr. 17,000 storstigar träkol, d. v. s. 10,200
ton. Till Bofors kommer så godt som alltsammans från Dalarne och Norrland
med mycket dryga transportkostnader
— 6—9 kr pr storstig, d. v. s. 20—
25 % af priset, frånsedt afstybbningen (värdeförminskningen genom transport),
som beräknas till 3 —4 % på nära håll, men ända till 12 % på längre af-
stånd. Stenkol kommer numera den kombinerade vägen från Göteborg
sjöledes till Otterbäcken, resp. Kristinehamn, och därifrån på järnväg
—
Degerfors försökte en tid med järnvägstransport hela vägen, men har åter-
’
Enligt uppgifter benäget meddelade af de två järnbrukens disponenter, hrr B. Wijkander
och E. Odelberg.
-
För 1855—57 uppges Bofors’ (Björkborns) produktion till summa 42V2 ton och Deger-
fors’ till 300 ton stång- och manufakturjärn {Järnvägsundersökningskomiténs betänkande, bi-
häng 87 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
