Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Stationssamhällena och industrien på landsbygden - Jämförelse med andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
I denna uppräkning har man förklaringen till att den svenska industrin,
äfven frånsedt vår historiska bergsindustri, fortfarande är lokaliserad på
landsbygden. Det sista halfva århundradets viktigaste industriella nybild-
ningar i
Sverige äro nämligen här till finnandes: trävaruindustrin, trämasse-
och träkolsproduktionen, sockerbruken och brännvinsbrännerierna. Att
dessa nya industrier sökt sig till landsbygden har sannolikt till ej ringa del
sin orsak i det kända förhållandet, att industrin har lättare att finna plats
på landsbygden ju närmare den står råvaruproduktionen, och att ju mindre
förädling råvaran undergår desto starkare blir tendensen att förlägga för-
ädlingen i största möjliga närhet af råvarans ursprungliga plats
— frakt-
kostnaderna för råvaran sluka gifvetvis en större del af vinsten ju mindre
förädling varan skall undergå. Eftersom våra nya industrier sant att säga
i hufvudsak producera halffabrikat af i förhållande till sitt värde synner-
ligen skrymmande råvaror, är följden då tämligen gifven. En jämförelse
mellan de olika stadierna i
förädlingsprocessen är i detta afseende lärorik.
Landsbygdens andel i
tillverkningsvärdet är följande:
af brännvinsbrännerier 95 % , men af destilleringsverk 30 % ;
af sågverk och hyflerier 90 %, men af snickeri- och möbelfabriker 54 %\
af råsockerbruk 77 X, men af sockerraffinaderier 14 %^
För att förstå innebörden af den svenska industrins lokalisering bör
man äfven ha några hållpunkter till en jämförelse med andra länder; fullt
jämförbara tal äro nog aldrig möjliga i ett sådant fall, och endast några
få karaktäristiska siffror kunna uttagas ur det öfverväldigande materialet.
Hvad stadsbegreppets sväfvande karaktär angår, synes det ej behöfva lägga
oöfverstigliga hinder i
vägen, emedan begreppet knappast fattas väsentligt
vidsträcktare i andra länder än hos oss. I Förenta staterna ha räknats till
städer 1,158 områden med minst 4,000 inv., men de nu ifrågavarande siff-
rorna innefatta 1,340 områden; och t. o. m. »städerna» på minst 20,000 in-
vånare sägas i flera fall innefatta områden som äro »mera land än stad».
I Tyskland lägges gränsen vid siffran 2,000, men i Danmark följes såsom
hos oss den administrativa indelningen. Vid en jämförelse synes England
kunna lämnas å sido, särskildt emedan det först 1908 får en produktions-
räkning2; men Förenta staterna enligt 1900 års folkräkning, Tyskland efter
1895 års yrkesräkning^ och Danmark efter sin räkning af 1906 kunna med
fördel ställas emot Sverige.
I Förenta staterna medtog sista folkräkningen ej grufdriften (som i stället
1902 gjorts till föremål för en särskild undersökning) hvadan materialet
ganska väl motsvarar det svenska, med det i detta fall oviktiga undantaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
