- Project Runeberg -  Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling /
4

(1907) [MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Railroads, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Källmaterial - Källmaterial af icke (eller icke uteslutande) statistisk natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

håll, och dessutom har gifvetvis litteraturen i detta hänseende tagits till
hjälp så godt det låtit sig göra.
De använda arbeten af icke (eller icke uteslutande) statistisk natur som i
främsta rummet böra nämnas, äro följande.
En särställning intager den af förste aktuarien Gustav Sundbärg ut-
gifna stora handboken Sveriges land och folk (1901, omarbetad eng. uppl.
utg. 1904), så vidt bekant det enda försök till något som närmar sig en
helhetsbild af vår ekonomiska historia under den sista mansåldern.
Näst detta arbete torde man ha rätt att ställa de officiella komitébe-
tånkandena. Vår allmänna ekonomiska utveckling från 1835 till slutet af
1880-talet kan följas genom betänkanden af följande komitéer: finans-
komitén (1863), skattejämkningskomitén (l876), första tuUkomitén (l882),
ekonomiska komitén (1886
—87) och andra tullkomitén (l89l).
^
Visserligen
stödja sig dessa betänkanden i stor utsträckning på förut publiceradt sta-
tistiskt material och ställa »subjektiva» erfarenheter mycket i
bakgrunden;
men de senare saknas dock icke, och äfven det statistiska materialet kan
med fördel användas i den form betänkandena bragt det. Särskildt utgör
andra delen af andra tullkomiténs betänkande den bästa existerande sam-
ling af det näringsstatistiska materialet för perioden 1861 —88. Ett mera
konkret material af allmän ekonomisk karaktär lämna skogskomitén (1899)
och Norrlandskomitén (1904) äfvensom det utlåtande i
Norrlandsfrågan som
afgifvits af sågverks- och trävaruexportföreningens komiterade (1905).
Vidare bör bland de icke rent statistiska bidragen till kännedom om de
allmänna ekonomiska förhållandena nämnas en serie af själfva

*


Bidrag till
Sveriges officiella statistik» (samt dess föregångare), nämligen Konungens
Befallningshafvandes femårsberättelser, hvilka stundom kasta ljus öfver för-
hållanden, som undandraga sig statistisk belysning.
För att bedöma järnvägarnas insats har det varit af stor vikt att känna
både det ekonomiska läget före deras egentliga tillkomst — i midten af
1850-talet — och ställningen nu, sedan de existerat ett halfsekel. Utom
redan nämnda och i det följande omtalade källor ha härvid användts
för uppgiftens förra del bl. a. Knut Bondes, C. O. Troilius’, Agardhs,
Gripenstedts och Stenhammars samtida framställningar. För nutida för-
*


De citat från olika källor som afhandlingen innehåller kunna ofta förefalla godt}’ckligt
valda och äro det äfven i viss mån. Det är ju fråga om uppgifter i sådana ämnen som ej
systematiskt behandlas i svensk litteratur, och det är då ofta en slump hvar man finner om-
taladt hvad hvarje person i
praktisk verksamhet på området i
fråga har på sina fem fingrar.
Af detta skäl har det också ansetts berättigadt att i
undantagsfall stödja framställningen på
muntligen inhämtade och vederbörligen kontrollerade uppgifter; ty deras värde sjmes ej vara
mindre därför att de händelsevis icke kommit fram i en riksdagsdebatt eller en brosch3T.
De här nedan omtalade arbetena äro naturligtvis icke alla som kommit till användning
i
afhandlingen
— de finnas alla upptagna i
litteraturförteckningen
— utan endast viktigare
kategorier af källor för framställningen.
*


Årtalen gälla de delar af komitébetänkandena som i
hvarje fall åsj’ftas.

Med årssiffror och alltså utan risk att missleda genom de ofta förrädiska femårsmedel-
talen.
*


Från de äldre hästbanorna i
bergslagen kan man se bort, då det gäller järnvägarnas
betydelse för landets allmänna utveckling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvgutv/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free