Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SKOGEN.
na på ett slags gästgifvaregård, betitlad hem,
där folk trängde in öfveralt, sågo på alt,
tummade på alt? Ack, hon hade ju i den stora,
granna bygnaden icke ens en liten kammare, dit
hon ostörd kunde gå in och gråta...
X.
En eftermiddag, då Karin glömt sig kvar i
förmaket vid en bok, hörde hon huru Per
Eliasson kom in i Ringbergs bredvid förmaket
belägna »jaktrum», hvarest han vistades, då han icke
var sysselsatt med sin affär, sina gäster eller
sina nöjen.
Per Eliassons steg voro tunga men fasta...
Karin kände honom så godt, att hon på hans gång
kunde höra, i hvilket humör han var.
Hennes hjärta sammandrog sig... Hade den
gamle fått reda på det? Det skulle ju komma,
det visste hon, men för den stunden hade hon
darrat som för det bittraste i sitt lif, så mycket
mer som hon själf ej haft mod att säga något
om saken till sin man.
»Det går ett rykte», sade Per Eliasson, sedan
han hälsat och satt sig ner, »att du skulle ha
börjat köpa skog. Det är väl inte sant?»
»Jag .köpa skog!» utbrast Ringberg med ett
skratt, hvars råa klang .ej kunde undgå att skära
i hennes öron. »Hvar skulle jag ta pängar till
det?»
»A, du har ju lånat pängar på gärden mer än
du behöft för dina anläggningar, på hvilka du —
undantagandes det här slottet — dessutom väl
fått in åtskilligt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
