- Project Runeberg -  Jubelvår /
211

(1986) [MARC] [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man se in i den glittrande bankettsalen genom de stora
fönstren. Svartklädda män, mångfärgade kvinnor, vit
duk och kallnande mat. Landshövdingen talar, hans
små, nästan feminint finhylta händer rör sig i välformade
cirklar genom luften. Han applåderas, det dricks
och småpratas. Biskop Herman Lindeberg talar, här
ute kan man inte höra vad han säger, men man ser
att han har försett sig på tegnérporträtt. Huvudet
ädelt skuret, tillbakakastat, läppar som formar orden
med fasta avrundade rörelser och handen som då och
då lyftes i brösthöjd upp mot det lilla guldkorset. Han
har rykte om sig att vara liberal teolog. Sas kunna
till en del acceptera källforskning, men har också
varit uppsaliensk korsfarare. Det lilla guldkorset som
hänger på bröstet dinglar fram och tillbaka under det
han talar, korset är välputsat och vackert.

Många talare, många ord. Man ler och nickar. Gnager
på kycklingben och om man är riktigt våghalsig
och lite berusad klämmer man bordsdamen på låret.
Dock bara om man är tillräckligt berusad för att det
inte ska väcka anstöt.

Drätselkammarordföranden håller tal. En van
talare. Han slänger ut orden ur munnen, fångar dem i
flykten, bollar med dem, vrider och vänder på dem,
håller det ena begreppet efter det andra flygande i
luften. Tungan fångar upp tankarna när de ser ut att
falla, stöttar dem med nya ord. Rotation, rörelse,
blixtrande. Och plötsligt — med en säker gest, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jubelvar/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free