- Project Runeberg -  Kristliga tal /
101

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8. Det troende sökandet av Gud.

övermänskliga, som i ingen människas hjärta och hand är
att finna, förutsägelser och deras uppfyllelse. Den sanne
Guden är i levande närvaro i h e I a världsh i s tor i e n
och i varje människas levnadshistoria, men han härskar och
råder däri såsom verklig Gud, vars råd och kraft icke äro
inneslutna inom ett människolivs eller hela denna
världsålders trånga gräns, utan räcka in i en evighet; hans
regerande i världen rättar sig efter evighetens ändamål, tager dessa
med i räkningen; hans vedergällning fullbordar sig icke i
tiden, utan utöver tiden, på andra sidan detta livet och denna
värld. Därför avmäter Gud icke vad han gör, sitt skydd och
sin hjälp, sin välsignelse och sitt straff, efter timlig, jordisk
räkning; han kan uppehålla och rädda ett svagt, fattigt barn
i Betlehem, och när han vill det, är allt våld och all list
förgäves; men lian kan vid sidan därav låta en tyrann rasa, så
att icke blott skyldiga, utan de oskyldigaste därvid måste
lida, och mycken klagan, gråt och verop uppstå — huru ofta
har det icke redan så skett i världshistorien, före och efter
barnamordet i Betlehem! Och när har någonsin en mera
oskyldig så lidit, lidit till och med döden för skyldiga, såsom
den i dag räddade Guds Son, då hans stund kom9

Akten då häruppå, mina älskade; Gud har sina tider,
sina tider, då han ingriper, och åter tider, då han lämnar
fritt rum att handla, sina stunder, då lian pålägger
människorna, unga eller gamla, goda eller onda, lidande och död,
och åter stunder, då han låter dem leva, styra och råda,
var och en efter sin art. Detta avmäter han såsom Gud, med
övermänsklig vishet och kraft, såsom den Evige, icke såsom
den där blott är i går och i dag och i morgon; avmäter det,
såsom den där ännu utom denna värld har en värld och tid,
en högre plantskola, där det uppspirar, som här icke gjorde
det, såsom av döden bortryckta barn, en skördetid, där till
sin fulla vedergällning mognar vad här blivit gjort, vare sig
gott eller ont, där straffet kommer för allt vad gott på
rätts-vidrigt sätt åtnjutits och lönen undfås för allt oskyldigt
lidande. På människo-dagarna med deras gärningar och
lidanden följer Guds dag med sin rättvisa dorn — till denna dag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free