- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
167

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. På hästrygg mot Yosemite

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syntes eller hördes. »Prärie-hundame», de stora vilda
Ka-lifornia-kaninerna och skallerormame sofva ännn i sina
boningar. Yi färdas förbi hela städer af dem, men ingen, ej
ens polisen är ute. Vi färdas raskt, men hinna ej
bergssluttningen törr än i dagningen. Här resa sig
hvassrvg-giga höjder, liknande bröstvärn, med hvalfbågar urholkade
i dem, såsom om de uppförts med människohänder;
skarpkantiga stenhällar sticka fram här och der, liknande
grafvår-dar, öfvertäckta af ljusgul och blodröd mossa. Landet blir
alt mer och mer ojemnt, och tecken till guldgräfningar böxja visa
sig, tills jag slutligen ser dem öfver alt — men inga
guldgräf-vare. Se der uppstiger rök! Hvad är det? Ett röfvareläger?
Kanske och kanske icke. Nog har röfvarelif förts der i
flydda dar, och kanske förekommer sådant ännu. Men min
karta och »vägvisare» säga mig, att det är en »station»
vid namn Indian Gulch. Platsen består af några eländiga
träkojor, en krog, några få skuggträd och en liten täppa,
hvarest beta några ystra hästar; några män, hvilkas utseende
ej är egnadt att lugna svaga nerver, visade sig äfven. Jag
helsade, hvarpå de frågade, hvad jag ville. »Vattna min
häst», svarade jag. Då detta skett och min häst fått sig
litet mat /och hvila, fortsatte vi vår färd genom en bergig
och skogrik trakt till en station, som hette Boot-Jack
Hol-low (Stöfvelkneckt-hålan), en mycket pittoreskt belägen plats;
men dess gyllene dagar äro räknade. Här likasom på så
många dylika platser i Kalifornien ser man nu blott några
kineser, som äro nöjda med att gräfva guld, der de hvita
gräft förut. De äro nöjda, om de blott »vaska ut» en
dollar per man om dagen, men de kunna också stundom »realisera»
4 å 5 dollar. Här hvilade vi åter en god stund och förfriskade
oss, Job på hafre och vatten, jag på getmjölkoch
»smörigåsar». Utom kineser och några ruskiga hvite män syntes
här äfven några kvinnor. Alla, utom kineserne, voro
frågvisa och ville ha noga reda på, hvem och hvarifrån jag
var. Jag besvarade alla frågor lika noggrant, som om jag
stått inför en domstol. Männen gengälde min öppenhet
med att omtala åtskilliga röfvareanfall och mord, som egt
rum på denna plats och i dess närhet, samt sade mig, att
det ej alls var trygt att färdas ensam bland bergen. Under
det jag sålunda examinerades, varnades och undervisades, kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free