Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ned mot forsen, så att chefen måste rädda sig genom
att kasta sig i vattnet.
Allt sökande efter de försvunna både till lands och
vatten var fruktlöst — de voro och förblefvo borta.
Spårhundarna, som hetsades åt alla håll, sprungo och
vädrade än hit än dit men vände alltid ned till stranden,
där de nosade öfver allt och samlades på den plats, där
de kvarvarande fångarna stodo uppställda och bevakade
af soldaterna.
Skymningen hade öfvergått till mörker, som blef
ännu tjockare genom det strida regn, som började falla,
då konvojen gjorde sig i ordning att anträda marschen
till fängelset. För att förhindra rymningsförsök i det
kolsvarta mörkret lät chefen hopbinda tre och tre af
fångarna samt bakbinda deras händer. Vid ljudet af
kedjornas rassel och regnstormens gny marscherade den
dystra gruppen genom skogen, stapplande och tumlande
öfver stenar och trädrötter, under det regnet störtade ned.
Då konvojen ändtligen ’ nådde fram till fängelset,
mottogs arbetschefen af fängelsedirektören med
förebråelser för att arbetslaget icke återkommit vid den
regle-menterade tiden, och han blef icke blidare stämd, då
han fick höra orsaken till dröjsmålet.
Förräderi I röt direktören till arbetschefen. Detta
blir en snygg historia, då generalen om några dagar
kommer hit på inspektion!... Om ej de fem försvunna
varnakerna återskaffas lefvande eller döda, skall du och
dina vaktknektar få intaga deras plats i fängelset I
Hör du det?
Jag hör, ers höga välborenhet! svarade arbetschefen
ödmjökt under en djup bugning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
