Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Svensk litteratur efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diktning och sjönk lika hastigt. Felet med
vildmarksdiktningen var givetvis att den ingenting hade att säga, medan
ju tiden själv djupast inne var laddad av problem. En viss
mer eller mindre allvarlig kulturleda fanns väl dock bakom,
en leda vid flanörfilosoferandet och den optimistiska
frasförkunnelsen och så tillvida betecknade den måhända en
övergång till den mera målmedvetna och positiva tids- och
kultur-kritik som sedan följde. En och annan av dem som räknades
till den nämnda gruppen fick för övrigt etiketten
vildmarks-diktare sig påklistrad utan verklig förskyllan, endast på
grund av den yttre miljön. På så sätt gjordes ju Dan
Andersson till vildmarksskald; det fanns barnsliga s. k. kritiker som
satte in honom i den Johanssonska skolan och beskäftiga
vänner som varnade honom för att bli en epigon till Pelle
Molin. Detta var nu mycket enfaldigt. Dan Andersson var
ingen vildmarksromantiker, hans skildringar från skogarna
äro i regel allt annat än romantiska. Om han kände
vildmarkens tjusning, kände han ännu starkare dess hårdhet, dess
nöd och fasor. Han blev ju i stället en av förgrundsfigurenia
i den nya problemdikten.
För de bästa av de unga diktarna blev frågan den? Hur
skola vi överhuvud kunna uthärda livet, hur kunna vi i denna
sönderskakade och sönderanalyserade tid leva troende,
brinnande, så som höves människor? Var finns möjligheten till
harmoni, var finns en håll fast andlig grund för den
mänsklighet som är och varder?
Som förgrundsfigurer i denna nya diktning stå sådana
som Dan Andersson, Pär Lagerkvist, Ivan Oljelund, Harriet
Löwenhjelm, Erik Blomberg. De och ytterligare några
upptaga till stor del det litterära intresset i landet omkring
1920—25.
’283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
