Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
också täcket över huvudet, viskar och är
hemlighetsfulla. De har visst roligt.
Kom här, lockar den äldste, som man
lockar vänligt på en hund. Kom, ska jag visa dej
nånting. Ivar lyder och kommer. Han gripes
fatt och hamnar mellan de två bröderna. Deras
kroppar har en obehaglig hetta, som om de hade
mässlingen. Den äldre av bröderna trycker
honom till sig, vräker sig över honom. Sexåringen
känner med förskräckelse och vämjelse hans
andedräkt över sitt ansikte, ser de fånigt blanka
ögonen; skrika törs han inte och är för svag att
slita sig loss.
Den lille har redan hört och sett mycket, han
förvånas knappt. Han känner ingen vrede i sin
skälvande kropp, bara en kvalmig känsla av
något skamset och dumt. När han fått kläder på
sig, smiter han ut så omärkligt han kan. Han
går länge, flera timmar för sig själv uppe i
stenbacken, söker efter blommor under de risiga
träden, suges in i konstiga dagdrömmar, rider in
i sagovärldar.
När han kommer in igen har han blommor i
händerna — darrgräs, blåklockor och Herrens
händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
