Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. Fyr!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOSJETTE KAPITLET.
Fyr!
Den 1 December var inne. Det var en ödesdiger
dag, ty om projektilens uppsändande icke kunde ega
rum samma afton klockan 10,46 m. och 40 s., skulle
mera än aderton år förflyta, innan månen ånyo
samtidigt passerade genom perigseum och zenith.
Vädret var herrligt. Oaktadt vintern var i
annalkande, sken solen och kastade sina värmande
strålar på jorden, hvilken tre af hennes invånare skulle
öfvergifva för att uppsöka en ny verld.
Många sofvo illa under den natt, som föregick
den så otåligt efterlängtade dagen. Månget bröst kände
sig beklämdt under väntans tunga börda. Allas
hjertan klappade af oro, med undantag af Michel Ardans.
Denne lugne och trygge man kom och gick som
vanligt, och intet förrådde, att hans tankar sysselsatte sig
med något ovanligt. Hans sömn var Turennes på
kanonlavetten före bataljen.
Tidigt på morgonen började en oräknelig
menniskomassa att sprida sig öfver prairierna, hvilka
sträckte sig, så långt ögat kunde se omkring
Stonc-Hill. Hvarje qvart medförde jernvägen från Tampa
nya åskådare. Denna folkvandring antog snart
fabelaktiga proportioner, och enligt Tampa-Town Observers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
