- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
259

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


459. Skörden bör företagas då kornaxen rodna (gå
i rödt, »stå i röe» eller »rönne»).


Till vinnande af godt maltkorn, bör skörden ej företagas förr
än kornet är fullmoget, dock bör det härvid ej vara öfvermoget.
Kornet är till skörd fullmoget, när axet rodnat. Strået har vid denna
tid börjat ljusna under axet och kornen vunnit nödig fasthet, så
att de ej vidare äro »mjölkiga». Eftermognaden sker under kornets
torkning i skylen, eller på snesen och säden blir viktigare,
tunnskaligare och ljusare, än om hon fått fullmogna stående på roten. – En
annan väsentlig fördel vinnes äfven genom den tidigare kornskörden,
den nämligen, att därigenom förekommes det stora axfall, som alltid
inträffar vid afmejningen och bindningen, då kornet fått stå på rot,
tills det blifvit öfvermoget.

Vid kornskörden är det af vikt, att säden skyddas, så mycket
som möjligt, från dagg och regn. Samma dag kornet skurits bör det
hopsättas i skyl eller ännu hellre hässjas, hårdt och fast med alla
axen inåt, såsom på en Sollerö-hässja (se fig. 66), så att det ej får
skadas af dagg eller regn, hvaraf det mörknar och blir sämre såsom
maltkorn. Att såsom på Gottland brukas lägga det af mejade kornet
i stackhögar är ganska ändamålsenligt. Det skyddas härigenom för
fukt samt genomgår en vattningsprocess och eftermognad, som gör det
torrare och mera grobart, hvarigenom dess värde såsom maltkornen
förhöjes. (Se »Svenska Bryggeriföreningens Månadsblad» N:o 5 för
1889, sid. 194).

460. Afkastningen kan beräknas från omkring 20
till 40 hl. säd samt 1,700 till 3,000 kg. halm pr har.

Den större eller mindre afkastningen beror väsentligen på den
bördighet jorden äger och den skötsel hon fått, hvarjämte väderleken
närmast efter sådden och vid axskjutningen inverkar på kornets
afkastning, mera än de flesta af våra andra sädesslag.

Vid tiningen af det aftröskade kornet må noga tillses, att den
ej sker för hårdt, så att skalet på sädeskornen ej skadas eller bräckes,
hvilket menligt inverkar på groningen samt sålunda äfven nedsätter
sädens värde såsom maltkorn.

461.
Sjukdomar och fiender.</i> Kornet lider,
liksom vårhvete, ofta af svartsot. Dessutom hemsökes det
äfven stundom af rotmask, bladlöss och jordloppor samt
af larverna till »slökornsflugan».

Mot sot kan man med bästa framgång använda Direktör J. L.
Jensens »afsvampningsmetod»
, som antydningsvis är angifven uti
punkt 413. Vi vilja här närmare redogöra för densamma: Säden
doppas under 5 minuter i vatten af 53 gr. Celsius. Då emellertid
vattnets värmegrad hastigt sjunker under doppningen, så bör man
helst börja med 3 à 4 grader högre värme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free