Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Senare:
Nu är det slut med mig igen!
Provisorn, den gamla döfven, har sagt ifrån sig
rollen. »Vill inte maskera sig gammal.»
(För Majas skull?!)
Liksom det gjorde en smul, om den där ser ut som
en gammal häftplåsterstång — eller som en färsk! ! !
Och förr än kronofogden målar en skrynkla på sitt
fina skinn, så —. Eljest kunde de ju så väl byta roller!
O, Lovisa, Lovisa, livad hade du på galejan att göra?!
Men hvem kunde också tro, att den teatraliska
konsten förde med sig så mycken manlig fåfänga!
Senare:
Ett slag till — ett dunderslag!
Bäst jag satt i sängkammaren och grubblade, så
håret kunde falla af, hur i all världen jag skulle få
provisorn att ta reson, öppnades dörren och Thore trädde in.
Ljuset, som liksom upplyste honom innefrån, hade
slocknat, och mellan ögonbrynen låg en våldsam rynka,
en af de där som lifvet aldrig plånar ut.
»Jag har kommit för att säga adjö», sa han dödt,
»och för att tacka tant Lova. Jag reser till Stockholm
i morgon.»
»Till Stockholm!» sa jag alldeles häpen. »Och
pängar!»
Tyst lade han fram tre alldeles nya ett
hundrakronorssedlar af riksbankens framför mig.
»Men kära du», stammade jag riktigt het om
hufvudet »Hvar — hur —?»
»Från farbror Janne», sa han enstafvigt.
»Från farbror Janne!» skrek jag.
»Vill du värkligen påstå, att du fått tre hundra
kronor af farbror Janne?»
»Jag ville bara säga — att jag reser i morgon», sa
han i samma döda ton, alldeles som om han upprepat
en läxa, och så gick han långsamt ut utan att ens ta
pängarna med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
