- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
88

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Först borde jag likväl kanske säga, att fast farbror
Janne inte alls är hvad man kallar besynnerlig, så är
han allt litet egen och måste behandlas därefter.
Framför allt tål han inte att bli vaktad som en
barnunge, och det är just hvad Sara gör sig skyldig till
ständigt. Hon följer honom som skuggan, och att hon jämt
låtsar vara ute och gå för sig själf, bara retar honom
än värre.
I dag tycktes det vara en hetare debatt än vanligt.
Farbror Janne stod midt i en tämligen djup vattenpöl
och stampade så vatten och lerklumpar yrde, hvilket
för en några och sextio års man kan vara lifsfarligt nog,
minsann, när man är i början af October.
Det lilla rödskrumpna ansiktet med de korta,
tof-siga ögonbrynen, som sitter högt i pannan, var alldeles
gråhvitt, så ond var han, och ur den infallna munnen?
som ännu tycks ha alla mjölk-tänderna i behåll, droppade
orden så fort som när ett slagrägn störtar ned. Moster
Sara, som numera ser ut som en ande efter sig själf
sprang rundt kring polen, bra nog lik en förtviflad
höna.
»Det vore alldeles rätt åt dig, om jag drunknade!»
pep farbror Janne i sin värsta falsett.
»Då fick du höra, du, hvad pappa och mamma
säger, du, när vi träffas i himlen, du, fast dit kommer du
aldrig, du.»
»Söla Janne lilla, stig upp!»
»Nej, du skuffa i mig, du!»
»Söta älskade Janne! Jag höll dig ju bara litet i
rocken, så du inte skulle–––-»
»Du behöfver inte hålla mig i rocken, har jag sagt!
(Stamp, stamp, så vattnet yrde). »Gå din väg genast!
Jag håller mig själf i rocken — om jag mil/» (Stamp,
stamp).
»Nu ska jag stå här, till dess jag är död, du, så får du
höra hvad pappa och mamma säger, när du kommer i
himlen, men dit kommer du aldrig, aldrig, du!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free